Underskott i glesbygdskommuner riskerar öka utflyttningen

Ljusdal, en liten och naturskön kommun som dras med stora ekonomiska underskott. Foto: Wikimedia / Squaredd (CC BY-SA 4.0)

Ett annat exempel på de problem som hotar kommunsektorn tar vi från Ljusdal – en liten kommun i Hälsingland. Ljusdals kommun har dragits med betydande ekonomiska underskott under flera års tid – med en rad negativa effekter som följd.

Jag har bott och arbetat i Ljusdals kommun under de år då kommunen dragits med ekonomiska underskott. Underskotten får negativa effekter av flera slag. Kommunen har exempelvis Sveriges högsta sjukskrivningstal och bland de lägsta lärarlönerna. Löneutvecklingen blir sämre och sämre för varje år. Det leder till att folk säger upp sig och tar anställning hos någon av grannkommunerna istället – för att på så sätt få flera tusen mer i lön för samma arbete. Det är dock på sin plats att nämna att det finns ett positivt initiativ i kommunen som går emot denna annars mörka utveckling. I en av kommunens verksamheter har nu beslutats om sju timmars arbetsdag. Detta var först ett tillfälligt experiment under en prövoperiod, men har nu permanentats.

Enligt de ändringar i kommunallagen som infördes på Göran Perssons initiativ ska alla Sveriges kommuner följa det ekonomiska s.k. ”balanskravet” och får alltså inte gå med underskott flera år i rad. De underskott vi har med oss från tidigare år måste hämtas igen med plusresultat senast nästa år. För Ljusdals del innebär detta besparingar på runt 10 % av kommunens samlade budget! Den stora utgiftsposten för en kommun är personalkostnader, och besparingar blir därför detsamma som uppsagd personal. Det talas allmänt om att kommunen måste genomgå ett stålbad: stora mängder personal ska sägas upp, äldreboenden och skolor måste läggas ner, verksamheter ”omorganiseras” och ”effektiviseras” – vilket enbart är omskrivningar för ytterligare försämringar och nedskärningar.

Det som helst av allt ska till i detta läge är att staten skjuter till betydligt mer pengar till kommuner och landsting. Vi har gigantiska investeringsbehov hos kommuner och landsting, infrastruktur och bostadsbyggande. Till stor del finns resurserna för detta till hands, men de utnyttjas inte.

I många kommuner har de styrande politikerna gjort stora satsningar på onödiga skrytprojekt som kulturhus, evenemangsarenor och äventyrsbad. Detta har förvärrat den ekonomiska situationen. Men de kommunala ekonomiska underskotten kan inte enbart läggas kommunerna till last. Underskotten finns även där för att staten inte tar och under lång tid inte har tagit sitt ansvar.

Print Friendly, PDF & Email