Smärta – hur funkar det och hur kan det behandlas?

Foto: Jesper Aggergaard (Unsplash.com)

Efter ett långt arbetsliv är det många som upplever smärta, bland annat i axlar och rygg. Monotona arbeten och dåligt anpassar arbetsmiljö kan vara några av orsakerna till att man utvecklar smärta.

Människokroppen skyddas från fysiska hot genom att miljontals känsliga nerver, så kallade smärtreceptorer, ständigt är på vakt. De har utvecklats för att uppmärksamma förändringar i sådant som temperatur, tryck och kemi.

Akut och kronisk smärta

Smärta som är kortvarig kallas för akut smärta. Smärta som är långvarig kallas för kronisk smärta. Vad gäller smärtupplevelser så finns det två huvudkategorier: nociceptiv smärta och neuropatisk smärta. Nociceptiv smärta är den normala reaktionen på vävnadsskada. Den neuropatiska smärtan har dock inget praktiskt syfte.

Neuropatisk smärta kan orsakas av att de nervceller som upplever smärta har skadats av t.ex. sjukdom, infektion eller vävnadsskada, och nervcellerna kan då skicka felaktiga signaler. Smärtsignaler skickas till hjärnan trots att smärta saknas, men hjärnan kan inte avgöra skillnaden. Denna typ av smärta kan vara mycket svår att behandla.

Behandling av kronisk smärta

Många av de receptfria smärtstillande läkemedel som finns är inflammationshämmande, vilket dock innebär att de inte alltid är effektiva mot kronisk smärta. Opiater däremot, som t.ex. kodein och morfin, hindrar smärtsignalerna från att nå fram till hjärnan. Det finns dock goda skäl att vara väldigt försiktig med opiater, eftersom de är beroendeframkallande och att effekten avtar med tiden. De är alltså inget att rekommendera vid mer långvarig behandling.

Ett annat alternativ är exempelvis antidepressiva och antikonvulsiva läkemdel, men dessa hjälper inte för alla. Genom distraktion så kan fysisk och psykologisk terapi delvis lindra, men trots detta lider många av kronisk smärta. Då ingen behandlingsbar bakomliggande orsak går att hitta blir det extremt svårhanterligt.

Portteorin

Alla har vi någon gång lyckats med konststycket att stöta en tå i ett bordsben eller liknande, och den omedelbara reaktionen är att man lyfter upp foten och klämmer lite på den tå man stötte. Detta är ett exempel på portteorin. Från det skadade området färdas smärtsignaler längs tunna nerver, med hjärnan som slutdestination. Dessa nerver konkurrerar med andra nerver inne i ryggmärgen, som också vill skicka signaler till hjärnan. Denna konkurrens omfattar även större nerver som skickar andra typer av signaler, som exempelvis tryck och beröring.

Både smärtsignaler och andra signaler försöker nå projektionsneuronerna i ryggmärgen, men, det står en portvakt i vägen. Denna portvakt är en hämmande neuron som lyssnar på signaler från både smärtnerver och sensoriska fibrer och avgör vilka som får skicka signaler till projektionsneuronen. Om en smärtsignal anländer ensam så släpper inte portvakten igenom den, men när en sensorisk signal passerar porten stängs smärtsignalen av. På så vis kan man genom tryck på den ömma tån förhindra att en del smärtsignaler når fram till hjärnan, och obehaget reduceras genom detta fiffiga knep.

Print Friendly, PDF & Email