Är du prenumerant och ännu inte har skaffat ett lösenord? Klicka här så får du hjälp!

Slavliknande förhållanden vanligt bland utstationerad arbetskraft

Det finns hela 106 799 utstationerade individer registrerade i Sverige. Den riktiga siffran kan vara mycket högre.

Tidningen Arbetet har gjort en granskning om villkoren för utstationerad arbetskraft i Sverige och upptäckt att det råder slavliknande förhållanden på många ställen. Enligt Arbetsmiljöverkets register är hela 106 799 personer utskickade på tillfälliga jobb i Sverige av sina utländska arbetsgivare. 

Tidningen tar som exempel upp ett företag, Hyrlett.nu, som hyr ut lettiska arbetare till en billig penning för bland annat städning i privatbostäder och kabelgrävning för bredband. I sina annonser, som riktar sig till svenska företag, påstod Hyrlett att ingen övertidsersättning behövde betalas ut men att arbetarna skulle jobba max 10 timmar per dag och ha en ledig dag i veckan. Chefen för företaget uppgav till DN, i en intervju 2009, att lönen för företagets anställda uppgick till 75 kr/tim efter skatt. Dessutom fick de anställda ett skattefritt traktamente på 500 kr/dag plus fritt boende. Men detta visade sig inte stämma.

Den verkliga lönen blev 15 kronor/timme samt ett skattefritt traktamente på 60 kr/tim. Arbetarna hade lovats fritt boende, men det var det ingen som fick utan arbetarna fick betala för detta. Som ett resultat av detta upplägg – där arbetarna bara betalade skatt på 15 kr/tim (lön) av totalt 75 kr/tim – var det många av de lettiska arbetarna som åkte på en skattesmäll på så mycket som 20 000 kronor. Skatteverket i Sverige ansåg nämligen att eftersom arbetet utfördes i Sverige, då letterna varit bosatta i Sverige så länge, så skulle de också betala skatt i Sverige. Restskatten beräknades på de löner som företaget angivit att de skulle betala arbetarna (dvs 75 kr/tim efter skatt) och inte på de löner som arbetarna visade sig ha fått ut. För många av de lettiska arbetarna innebar detta att Kronofogden måste kopplas in eftersom den faktiska, och låga, lönen inte räckte till att betala restskatten.

Hyrletts upplägg att ha verksamhet och personal i Sverige, men att betala skatt i Lettland, har dömts ut av Skatteverket vid två tillfällen. Företaget har eftertaxerats sex miljoner kronor i skatt och andra avgifter. Pia Bergman, Skatteverkets expert på ekonomisk brottslighet, menar att man titt som tätt upptäcker utländska bemanningsföretag med liknande upplägg – som alltså ofta slår tillbaka på de anställda.

Marita Ulvskog (S) gick ut hårt mot detta i Agenda inför EU-valet 2009. Hon menade att det var en avart av den fria rörligheten inom EU, lönedumpning och ett cyniskt utnyttjande av utsatta människor. Hennes uttalande fick stor uppmärksamhet. Borgerliga politiker försvarade Hyrlett och anklagade motståndarna för protektionism. Centerpartiet bjöd till och med in Hyrlett när de höll en pressträff för att prata om fri rörlighet! Partiets EU-parlamentariker Lena Ek bedyrade att företaget följer reglerna och har minimilöner som motsvarar de svenska. Något som alltså visat sig var långt ifrån sanningen…

År 2018 ändrade EU det så kallade utstationeringsdirektivet. Direktivet har ännu inte införts i svensk lag men ett lagförslag presenterades i juni. I detta lagförslag får facket rätt att strida för att utstationerade ska få lön enligt svenska kollektivavtal. Vi hoppas nu att facket verkligen använder sig av denna rätt att strida. Detta kan behöva sägas med tanke på hur sällan konflikträtten har använts, exempelvis under avtalsrörelserna.

Print Friendly, PDF & Email