Tidslinje över konflikten mellan USA och Iran

Qassem Soleimani (t v) och Abu Mahdi al-Muhandes (t h). Foto: Fars News Agency (CC BY 4.0)
Dela med dig

Efter nyårshelgen har spänningarna mellan USA och Iran ökat kraftigt. Krigsrisken har hängt i luften. Vi går här igenom dom senaste veckornas dramatiska händelser.

27 december 2019

Flygbasen K-1 i Kirkuk i Irak blir utsatt för en raketattack. Basen har under lång tid fungerat som en värd för både amerikansk, fransk, italiensk och norsk militär. En amerikansk civilanställd avled under attacken och flera amerikaner och irakier skadades. USA misstänker att Kata’ib Hezbollah ligger bakom attacken. Kata’ib Hezbollah är en shiamuslimsk milisgrupp med täta band till regimen i Iran. Gruppens grundare och ledare hette Abu Mahdi al-Muhandis. Al-Muhandis var tidigare rådgivare till iranska Revolutionsgardets elitstyrka Quds. Sedan Kata-ib Hezbollah bildades 2003 har gruppen tagit emot bland annat militär träning, vapen, och övriga resurser från det iranska Revolutionsgardet (Källa: Center for International Security and Cooperation, Stanford University).

29 december 2019

USA besvarar raketattacken mot K-1 genom att utföra flyganfall mot fyra anläggningar som tillhör Kata’ib Hezbollah. Sammanlagt dödas 35 personer.

31 december 2019

Den amerikanska ambassaden i Iraks huvudstad Bagdad stormas. Stormningen misstänks vara organiserad av ledaren för Kata’ib Hezbollah Abu Mahdi al-Muhandis. Demonstranterna kastade sten, startade mindre bränder runtom ambassaden och skanderade ’Död åt Amerika!’. Stämning blev allt mer uppjagad. Ett dussintal demonstranter lyckades slå sönder huvudgrinden till ambassadområdet och tända eld på en reception. USA tvingades att sätta in 100 marinkårssoldater och två helikoptrar för att kunna upprätthålla säkerheten vid ambassaden.

31 december – 3 januari

Vita Huset diskuterar hur USA ska besvara angreppet mot den amerikanska ambassaden i Bagdad.Enligt anonyma uppgifter inifrån Vita Huset diskuterades främst två handlingsalternativ: Det ena alternativet var att slå tillbaka mot det Iran-stödda Kata’ib Hezbollah. Det andra alternativet gick ut på att slå till direkt mot det Iranska Revolutionsgardet, som alltså under många år understött Kata’ib Hezbollah med bland annat vapen och militär träning. USA befarade att generalen Qasem Soleimani, ledare för Revolutionsgardets elitstyrka Quds, också var inblandad i angreppet mot USA:s ambassad i Bagdad.

Enligt uppgift ska president Donald Trump första ha övervägt att slå tillbaka mot Kata’ib Hezbollah, men sägs ha beslutat sig för att rikta attacken direkt mot Soleimani efter att ha sett bilder ifrån USA:s ambassad i Bagdad. Att ett angrepp riktas just mot USA:s ambassad har en historisk symbolik. I samband med mullornas maktövertagande i Iran 1979 ockuperades den amerikanska ambassaden i den iranska huvudstaden Teheran och 52 personer hölls gisslan under 444 dagar. Denna historiska parallell hade troligen en inverkan på USA:s beslut att slå till mot Soleimani.

3 januari 2020

En amerikansk drönare avfyrar en missil mot en konvoj som befinner på Bagdads internationella flygplats. Konvojen eskorterar Soleimani och Abu Mahdi al-Muhandis som båda dödas i attacken.

4 januari

Trump meddelar via Twitter att han utsett 52 platser som är av kulturell betydelse för Iran och att USA kommer att attackera dessa om Iran anfaller amerikansk personal eller amerikanska tillgångar. Siffran ”52” är en medveten referens till de amerikaner som togs som gisslan 1979.

6 januari

Det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon meddelar att USA inte kommer att anfalla kulturella platser i Iran även om presidenten ger order om det. Skälet till detta är att anfall mot kulturella platser strider mot internationell lagstiftning och räknas som ett krigsbrott.

4-7 januari

Regimen i Iran försöker rycka åt sig initiativet och visa upp ett brett stöd för regimen genom att hålla en omfattande begravningsceremoni för general Soleimani under hela fyra dagar. Enligt iransk media deltog flera miljoner i begravningen men en troligare siffra är att antalet uppgick emot några hundra tusen personer. Det stora antalet människor uppnåddes dels genom att regimen mobiliserade både sina egna anhängare, med familjer, och genom att bland annat skolelever kommenderades ut. Men troligen deltog också många vanliga iranier som oroar sig för hotet från USA. De anti-amerikanska stämningarna går långt djupare och bredare i det iranska samhället än mullornas anhängare.

8 januari

Iran avfyrar ballistiska missiler mot två flygbaser i Irak som vedergällning mot att USA dödade Soleimani. På hemmaplan påstod Iranska regimen att 80 amerikaner dödats i attacken. I själva verket var det elva amerikaner som skadades. Enligt uppgift hade Iran förvarnat Irak om att attacken skulle komma. Denna information vidarebefordrade Irak till den amerikanska militären.

9 januari

Ett ukrainskt passagerarflygplan kraschar strax efter starten från Teheran och alla 176 passagerarna omkommer. Den iranska regimen gick snabbt ut med ett uttalande om att kraschen berodde på ett tekniskt fel. Men tidigt fattas misstankar om att planet kan ha blivit nedskjutet, vilket bland annat den kanadensiske premiärministern Justin Trudeau gick ut med redan den 9 januari.

11 januari

Irans president Rouhani gör ett officiellt uttalande och erkänner att det var den iranska regimen som själv skjutit ned passagerarflygplanet, men att det rörde sig om ett misstag. Detta utlöser en rad protester runt om i Iran. Tiotusentals människor i Teheran och andra större städer demonstrerar mot att regimen medvetet ljugit för befolkningen gällande det nedskjutna passagerarplanet. Demonstranterna skanderade ’död åt diktatorn’ (vilket syftar på Ayatolla Ali Khamenei) och att regeringen bör avgå. Vittnen rapporterade att demonstranter bemöttes med tårgas och att polisen avfyrade skarpa skott för att skingra demonstranter. Enligt The Guardian skadades flera människor.

Nedtrappning troligast

Mycket tyder på att både USA och Iran vill undvika att konflikten trappas upp. Iran förvarande i princip USA om attacken mot deras två flygbaser. USA underlät i sin tur att besvara angreppet med våld. Trump höll istället ett tal där han visserligen påpekade att USA:s militär är starkare än någonsin tidigare, men att ”det faktum att vi har denna starka militär och utrustning betyder inte att vi måste använda den. Vi vill inte använda den”.

Vi har dock all anledning att fortsätta bevaka situationen i Iran. Både när det gäller konflikten med USA och när det gäller den spirande arbetarkamp som sveper över landet.

Källor till artikeln

https://www.treasury.gov/press-center/press-releases/Pages/tg810.aspx

https://www.defense.gov/Newsroom/Releases/Release/Article/2047960/statement-from-assistant-to-the-secretary-of-defense-jonathan-hoffman/

https://www.express.co.uk/news/world/1224312/iran-attack-donald-trump-order-assassinate-iran-qassem-soleimani-was-it-legal

https://www.expressen.se/nyheter/trump-sa-nej-till-attacken-sedan-sag-han-bilderna/

https://eur-lex.europa.eu/legal-content/en/TXT/HTML/?uri=CELEX:32019D0025&from=EN

https://www.axios.com/us-deploy-troops-middle-east-soleimani-strike-ccbbcf50-f157-42cb-9dae-cc25186b3835.html


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Glöm inte att logga in.