Facklig budkavle till försvar för arbetsrätten

Nya Arbetartidningen följer noga de förhandlingar om att försämra arbetsrätten som pågår mellan de fackliga federationerna LO och PTK samt arbetsgivarnas organisation Svenskt Näringsliv. Dessa förhandlingar sker mot bakgrund av Januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centern.

Punkt 20 i Januariavtalet handlar om att arbetsrätten ska ”moderniseras” för att ge företagen ”flexibilitet”. S+MP-regeringen har bland annat lovat att Lagen om anställningsskydd (LAS) ska försämras genom att antalet undantag från turordningsreglerna ska ökas. Detta är bakgrunden till att LO och PTK förhandlar med arbetsgivarna.

IF Metallklubben på Volvo Lastvagnar i Umeå har startat en budkavle till försvar för turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd (LAS). Budkavlen startades på ett medlemsmöte i december 2019 och sprids idag till lokala fackföreningar runt om i landet.

Nya Arbetartidningen har intervjuat Jan-Olov Carlsson, ordförande för Metallklubben på Volvo Lastvagnar i Umeå.

Varför startade ni denna budkavle?

– Det har pågått en diskussion i några år där arbetsgivarna pressat på om att luckra upp principen med turordningsregler vid uppsägning.

– Januariavtalet innebär att fackföreningsrörelsen nu pressas även från politiskt håll att förhandla om turordningsreglerna.

– Jag var med på 1990-talet då vi startade en budkavle för rättvisa som spred sig till hundratals fackliga klubbar och sektioner runt om i landet. Den visar att det går att sätta press underifrån när grundläggande principer för tryggheten på arbetsplatserna angrips.

Hur har responsen varit hittills?

– Det har varit bra. Vi skickade ut budkavlen i början av januari och nu på sista tiden har det varit tre-fyra klubbar som hört av sig varje dag.

– Totalt är det väl en 20-30 klubbar och sektioner som anslutit sig samt hela Sekos avdelning i Stockholm.

– Men vi tror att det kan bli mer i slutet av februari. Vi vill att budkavlen ska antas på medlemsmöten och det är många fackliga årsmöten som äger rum just i februari.

– Vi har en Facebookgrupp där vi lägger ut vilka som antagit budkavlen ungefär en gång i veckan.

Är det som ni väntat er?

– Jo, det är som vi väntat oss. Tanken med en budkavle är ju att den ska sprida sig själv, att de som antar budkavlen skickar den vidare.

– Det har varit särskilt mycket entusiasm inom Seko, vilket vi är glada för. Men i en del andra förbund, som Kommunal, har det varit trögare.

Det är ju sex fackförbund som lämnat förhandlingarna om LAS. Är det lättare att sprida budkavlen i de förbunden?

– På ett sätt är det så, eftersom det inte föreligger någon konflikt med förbundsledningen. De klubbar och sektioner som antar budkavlen lokalt gör det i ett led att bygga upp en rörelse på gräsrotsnivå.

– Samtidigt har vi även klubbar inom mitt eget förbund, IF Metall, som antagit budkavlen trots att förbundsstyrelsen sitter kvar i förhandlingarna. Hela vår avdelning i Södra Västerbotten har faktiskt antagit budkavlen, och det kan förhoppningsvis bli fler avdelningar framöver.

Vad tror ni kommer att hända på LO-kongressen i vår?

– Det är helt klart en stridsfråga. Men det är svårt att säga hur utfallet blir.

– Samtidigt har frågan en explosivitet på grund av att fackföreningsrörelsen är splittrad.

– De som är för att fortsätta förhandlingarna är på defensiven. De har blivit mer försiktiga i sina uttalanden. IF Metalls avtalssekreterare har ju sagt nu att de inte tänker förhandla om försämringar i turordningsreglerna, även om det förstås är en definitionsfråga.

– Turordningsreglerna har olika betydelse inom olika branscher. Inom industrin borde arbetsgivarna inte ha några problem med dagens turordningsregler, eftersom det nästan alltid upprättas så kallade avtalsturordningar vid uppsägningsförhandlingar kring arbetsbrist.

– Inom industrin är begreppet ”saklig grund” viktigare. Arbetsgivarna vill öppna för att kunna få bort personer som kanske inte passar in i ett visst arbetssätt eller i den företagskultur man vill skapa.

Finns det något ytterligare du vill betona i denna fråga?

– Ja, jag vill betona att den här typen av initiativ behövs för att vitalisera fackföreningsrörelsen. Vi måste ha aktiva lokala fack. Det är därför vi vill att budkavlen ska nå ut till medlemmarna på arbetsplatsen och antas på medlemsmöten.

– När tryggheten på arbetsplatserna hotas kan såna här initiativ växa. Och förbundsledningarna har börjat darra. Det visas inte minst av den slutliga avsiktsförklaring som presenterades strax före jul. Den var tydligt färgad av pressen underifrån.

– Vi får se hur det blir under februari-mars när många fack har sina årsmöten.

– Förhoppningsvis kan budkavlen utgöra ett steg mot att vitalisera fackföreningsrörelsen och bryta den tillbakagång som pågått under alltför många år.

Klicka här för att ladda ned budkavlen från Metallklubbens hemsida!
Klicka här för att komma till Facebook-gruppen för budkavlen!

Print Friendly, PDF & Email