Arbetarpartiets handlingsprogram mot coronapandemin – ett första utkast

Dela med dig

Våra utgångspunkter

Socialdemokrater, moderater, övriga riksdagspartier och dominerande media förvirrar ofta debatten genom att inte gradera vad som är viktigast: coronavirusets effekter på folkhälsan eller dess effekter på ekonomin.

Men detta är just vad vi i Arbetarpartiet måste göra. Vi måste högt och tydligt tala om att för oss är det självklart folkhälsan som kommer i första rummet – före pandemins effekter på den kapitalistiska ekonomin. Naturligtvis förnekar vi inte att pandemin kommer att få ytterst allvarliga ekonomiska konsekvenser. Tvärt om. Även om det finns allmänna riktlinjer när det gäller ifall folk ska stanna hemma från jobbet eller inte kommer frågan ändå att uppstå gång på gång: Ska jag gå till jobbet och utsätta mig för coronasmittan, exempelvis i min egenskap av gymvärd eller bartender på ”after ski” (numera stängda) där folk tar ett glas, eftersom arbetsgivaren tjatar. Även här är vårt svar högt och tydligt: den anställdes hälsa kommer i första hand – inte arbetsgivarens.

Naturligtvis slår coronasmittan mot ekonomin. Då uppkommer frågan: vem ska kompenseras först? De som blivit arbetslösa eller de företagsägare vars aktiekurser faller. Även här är vårt svar högt och tydligt: den anställde som blivit arbetslös. Men ska vi då låta företagen gå i konkurs? Gör vi det finns det ju inga jobb att gå tillbaka till då coronaviruset är besegrat. Naturligtvis förespråkar vi inte företagskonkurser. Frågan är dock hur stödet till företagen ska utformas. Statens stöd till de permitterade löntagarna bör inte gå via företagen. Den som kanaliserar dessa pengar får en starkare position i förhållande till motparten. De statliga stödpengarna bör gå till den anställde via facket och/eller a-kassan.

Våra krav – ett första utkast

■ Det behövs en mycket kraftig ökning av antalet tester för att hitta coronasmittade och kartlägga hastigheten och utbredningen av smittans spridning. På individnivå underlättar detta att behandla smittade på ett tidigare stadium. På samhällsnivå innebär detta att man kan spåra personer som har hamnat i en riskgrupp genom kontakt med smittade. Då kan även dessa testas och isoleras om de är positiva.

■ Genom åratal av nedskärningar och avveckling av den extra buffert i form av intensivvårdsplatser med respiratorer som de 35 militärsjukhusen innebar har resurstaket för sjukvården i Sverige sänkts dramatiskt. Om smittans spridning (hastighet och utbredning) kan kartläggas kommer detta att underlätta försöken att förhindra att antalet smittade slår igenom resurstaket. Detta kommer att minska antalet som dör eller får bestående men av coronasmittan. Det måste också ske en kraftfull utbyggnad av antalet vårdplatser och respiratorer samt en återställning av beredskapslagren. Detta förutsätter naturligtvis att antalet sjukvårdspersonal ökar. Vi vill understryka att denna nysatsning på sjukvårdens apparatur, personal samt beredskapslager inte kan ses som något tillfälligt. Arbetarpartiet ser denna nysatsning som ett återtagande av förlorad mark som måste bli beständig – och till och med försätta.

■ Företag inom följande branscher måste nu öka och samordna sin produktion: andningsmasker och skyddskläder till sjukvård och äldreomsorg, respiratorer, testmaterial (reagenser) samt läkemedel som kan lindra effekterna av coronasmittan för de drabbade. Detta kräver att dessa företag ställs under central samhällsplanering och att nödvändig övertid i samband med ökad produktion förhandlas fram med facket.

■ Samma sak gäller för hela läkemedelsbranschen. Även inom denna är det möjligt att omprioriteringar behöver göras när ett vaccin väl finns på plats. Redan nu gäller det för läkemedel som kan lindra symptomen för de som redan drabbats. Inget dalt med denna bransch, som helt på egen hand har skapat en fruktansvärd opioidepidemi (tradolan och morfinliknande preparat) i USA. I Sverige har dessa företag ända sedan 1950-talet sysslat med att korrumpera läkare genom att få dem att enbart föreskriva recept från vissa firmor genom bjudresor och låtsasföreläsningar. Även här ska representanter för samhället och facket vara inblandade i ökad produktion.

■ Hela världen ropar efter ett vaccin. Här gäller det att samordna forskningen i form av forskarna själva och deras materiella resurser samt utbytet av resultat. Det är nämligen väldigt vanligt att resultatet av privat finansierad forskning hemlighålls av ekonomiska skäl. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt i denna situation. Samhället måste ta kontroll över forskningen för att hitta ett vaccin.

■ Det statliga stöd som betalas ut till permitterade löntagare ska inte gå via företagen. Den som kanaliserar dessa pengar får en starkare position i förhållande till motparten. De statliga pengarna ska därför gå till den anställde via facket och/eller a-kassan.

■ Ingen hyresgäst ska tvingas lämna sin bostad eller affärslokal på grund av coronaviruset. Oavsett om det handlar om att bli sjuk eller drabbas av den ekonomiska krisen. Många permitterade fortsätter att erhålla 90 procent av sin inkomst. Men detta gäller inte alla löntagare. Det måste utarbetas en ”bostadsgaranti” för de arbetare eller tjänstemän som inte omfattas av det permitteringsstöd som regeringen har presenterat. Den ska utformas så att den gäller både för hyresrätter och bostadsrätter. Men även många småföretagare, exempelvis frisörer, som hyr sin affärslokal måste omfattas av en garanti för affärslokaler. Dessa garantier måste utformas så att inte heller hyresvärden går i konkurs. Stödet till de som hamnar i svårigheter, oavsett om det rör boende eller affärslokaler, måste utgöra en blandning av direkt ekonomiskt stöd och uppskjutna inbetalningar.

■ Riksbanken har ställt 500 miljarder till bankernas förfogande. Detta är pengar som dessa i sin tur kan låna ut till företag. Återigen förändras maktbalansen. Men nu inte mellan en enskild arbetsgivare och dennes anställda. Här förändras maktbalansen inom hela samhällsekonomin. Nordea, Swedbank, Handelsbanken och SEB ökar sin makt både över storföretag och småföretag. Detta är oacceptabelt. Bankerna har gång på gång räddats genom statliga insatser och tackat genom att öka låneräntan för vanligt folk och sänka den ränta som vanligt folk får då de sätter in pengar. Dessutom har penningtvättsskandaler i de baltiska staterna och Panama blivit allt vanligare. För att garantera stabiliteten i samhällsekonomin och öka möjligheterna för företag att överleva denna kris måste bankerna förstatligas. Det får vara någon jävla måtta.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Glöm inte att logga in.