Den hotande samhällsupplösningen

Hur ska corona och recessionen bemötas?

Foto: Andrew Mercer (CC BY-SA 4.0)

Den 31 december ifjol informerade den kinesiska ledningen WHO om ett nytt, tidigare okänt, virus. Dagen före hade Ai Fen, centralsjukhusets chef i Wuhan, berättat om viruset i WeChat. Hon fick order av myndigheterna i Wuhan att inte sprida mer information. Samma dag offentliggjorde läkaren Li Wenliang uppgifter om detta nya, och Sars-liknande, virus. Kort därpå togs han in på förhör (han dog en tid därefter). Dagen efter, den 1 januari, tog ”byrån för allmänhetens säkerhet” i Wuhan in åtta läkare för förhör. Detta eftersom de hade publicerat information om det nya viruset i sociala medier. Resten är, som det brukar heta, historia.

Den kris som nu snabbt fördjupas innebär den allvarligaste rubbningen av balansen i samhället efter slutet på andra världskriget år 1945. Krisen i Sverige, och i många andra länder, består av tre delar som förstärker varandra: den redan inledda upplösningen av samhällskontraktet, coronasmittan samt en mycket djup nedgång i världsekonomin.

Samhällskontraktet faller

Knegare förväntas arbeta, betala skatt och sköta sig i största allmänhet. I utbyte mot detta förväntas regering och riksdag, myndigheter och arbetsgivare garantera utbildning, sjukvård, säkerhet utanför hemmet samt anständig lön eller pension i förhållande till insatsen i arbetslivet. Detta är vad som brukar kallas samhällskontraktet. Men sedan lång tid tillbaka har detta kontrakt varit statt i upplösning. Rekordstora inkomstklyftor och mycket hög arbetslöshet, en asyl- och invandrarpolitik som inneburit framväxten av parallella samhällsstrukturer med organiserad brottslighet, hedersförtryck och islamism samt en misslyckad integrationspolitik utgör de kanske viktigaste skälen till att det politiska systemet höll på att vittra sönder. Och att samhällskontraktet höll på att falla samman.

Det är mot denna bakgrund socialdemokratins tillbakagång, och Sverigedemokraternas framgång, måste ses. 

Pandemin hanteras illa

Sådan var situationen då samhället rammades av den coronapandemi som i skrivande stund inneburit drygt 2,5 miljoner bekräftade smittfall och över 170 000 dödsfall (Worldometers). Enligt samma källa är det i skrivande stund endast sex länder i världen som har fler döda, i förhållande till befolkningens storlek, än vad Sverige har (vi har räknat bort tre små stater med färre än 100 000 inv). Även om denna statistik har felkällor, bland annat eftersom dödsfall på äldreboenden inrapporteras på olika sätt, är Sveriges dödstal under alla förhållanden väldigt höga. Detta framgår vid en jämförelse med de övriga nordiska länderna.

Räknat per miljon invånare har Sverige 175 döda, Danmark 64, Norge 34 och Finland 25 döda per miljon invånare. Sveriges höga dödstal beror på ett antal faktorer:
* nedskärningar i sjukvården och i äldreomsorgen under årtionden,
* avvecklingen av beredskapslagren tillsammans med militärtjänstgöringen för alla unga män,
* för lite av tester, smittspårning och isolering,
* för sena och för tvehågsna beslut om social distansering,
* en brist på transparens, när det gäller bakgrunden till olika beslut, och i vad den övergripande strategin består.

Sverige följde inte Sydkorea i spåren. Men det gjorde WHO i sina rekommendationer. Jämför vi Sveriges statistik över döda med Finland, Norge och Danmark blir Sveriges misslyckande skrämmande tydligt.

Världsekonomin krymper

Hack i häl på coronapandemin följde en ekonomisk nedgång som kan sluta i en ytterligare katastrof. Den 12 mars föll Stockholmsbörsen med över elva procent. Det var det största raset i modern tid. Vid samma tid förekom även fria fall på börserna i en rad europeiska länder och i USA. En nyligen publicerad prognos från Internationella valutafonden IMF spår att den globala BNP-tillväxten kommer att minska med tre procent. Detta skulle vara den första gången som den globala tillväxten föll sedan slutet på andra världskriget!

För Sveriges del spår Konjunkturinstitutet (KI) en krympande tillväxt på 3,2 procent. Den hotfulla innebörden av detta blir lättare att förstå om man vet att Sverige, som redan har en hög arbetslöshet, behöver en tillväxt på två procent (enligt Handelsbanken) för att arbetslösheten inte ska öka. Redan i slutet av år 2019 hade Sverige en ungdomsarbetslöshet på nära 20 procent. Det var endast tre länder inom EU som hade en högre ungdomsarbetslöshet än Sverige. Men med ett direkt fall i tillväxten, på hela 3,2 procent, riskerar Sverige att få en massarbetslöshet – speciellt ibland unga. I en sådan situation kan det bli extra svårt för de med invandrarbakgrund att få jobb. Krispaketen duggar tätt. Siffrorna kan tyckas vara enorma. Men stannar pandemin ett längre tag kommer dessa krispaket inte att räcka till. Och de ska, under alla omständigheter återbetalas. Inget krispaket är gratis.

Samhällskontraktet var redan statt i upplösning då Sverige drabbades av pandemin. Det är mycket sannolikt att invandrare, som har det svårt med språket, kommer att drabbas hårdare av corona än andra. Pandemin och en djup ekonomisk nedgång, med en massarbetslöshet bland ungdomar (ofta med invandrarbakgrund), kommer att förstärka varandra och ytterligare underminera samhällskontraktet.

Vi får inte tillbaka situationen som den var före pandemin – i november ifjol

Vi är fostrade att tänka ungefär så här: ”när väl coronasmittan avtagit, och ekonomin vänder uppåt igen, ska jag göra det som jag hade planerat att göra i november 2019”. Men det är vår fasta övertygelse att den situation som rådde i samhället i november 2019 aldrig återkommer.

Kombinationen av ett samhällskontrakt i upplösning, det lidande och den misstro som kommer att skapas då det uppdagas att människor i utanförskap och med låga inkomster har drabbats hårdare av pandemin än andra, tillsammans med den lågkonjunktur som kommer att drabba oss, kommer att förändra det svenska samhället.

Då coronasmittan drar sig tillbaka, och ekonomin börjar få ned arbetslösheten, kommer det redan att ha skett en rad bestående förskjutningar i samhället. Många företag kommer att ha gått under för alltid. Arbetslösheten kommer att vara större – kanske dramatiskt mycket större. Inkomst- och förmögenhetsklyftorna kommer att ha ökat ytterligare. De som befinner längst ned på samhällsstegen kommer att ha halkat ännu längre ned. Detta innebär ökad rädsla i samhället. Och även desperation. Resultatet blir att de parallella samhällsstrukturerna – i form av organiserad brottslighet, hedersförtryck och våldsbejakande islamistisk extremism – kommer att ha växt sig ännu starkare.

Klassamhället kommer att stärkas. Och ovanpå detta kommer motsättningar mellan etniska svenskar och invandrare (av andra, tredje eller fjärde generationen) att skärpas. Å ena sidan. Å andra sidan finns risken att även statens koncentration av makt har växt sig starkare. Detsamma gäller för statens villighet att använda auktoritära metoder. I det läget riskerar samhället att rämna. Därför finns all anledning att befara att läget i november 2019 – före pandemin – aldrig återkommer.

Långsiktigt handlingsprogram mot hotande samhällsupplösning

Vi ska avsluta på samma sätt som vi inledde: Vi kommer aldrig att kunna vrida klockan tillbaka – till i november 2019. Den kris som nu snabbt fördjupas innebär den allvarligaste rubbningen av balansen i samhället efterslutet på andra världskriget år 1945. I Sverige samverkar tre faktorer: upplösningen av samhällskontraktet, coronasmittan och en mycket djup nedgång i världsekonomin.

Den nyliberala kapitalistiska ekonomin har under lång tid utgjort en sorts ”överideologi”. Denna kommer att ifrågasättas. Medborgarna kommer att lyssna på nya röster med nya budskap. Men vilka röster och vilka budskap? Ska den ideologiska tonen sättas av Jimmie Åkesson, Muslimska brödraskapet eller en alltmer auktoritär svensk stat? Inget av alternativen lockar.

Arbetarpartiet jobbar för fullt med att utforma ett långsiktigt handlingsprogram för att ta Sverige ur krisen. Detta är baserat på vår ideologi: demokratisk sekulär socialism. Vi inbjuder alla läsare av Nya Arbetartidningen att delta i arbetet med detta handlingsprogram. Det första utkastet kan du läsa genom att klicka här.

Viktiga erfarenheter kan också hämtas från artikeln om fem tidigare pandemier. Klicka här.

Print Friendly, PDF & Email