Lär av historien – fem tidigare pandemier med start 1889

Foto: Senior Airman Alexander Cook / US Air Force

Det pågår en debatt i många länder om hur dagens coronapandemi ska bekämpas. Ett av dessa länder är Sverige. Denna debatt är inte lätt – men den måste föras. Skillnaderna i dödstal i förhållande till befolkningens storlek mellan Sverige och de övriga länderna i Norden är ett exempel på varför denna debatt är nödvändig. Vi vill att våra läsare ska kunna följa denna debatt utifrån en högre kunskapsnivå. Vi har därför försökt göra en översiktlig beskrivning av fem tidigare pandemier.

Det handlar om Ryska snuvan som bröt ut 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957, Hongkong-influensan 1968 samt Svininfluensan 2009. Dessa är de fem mest omfattande pandemierna i modern tid. Vi har delat in varje pandemi i tre delar. I den första delen beskriver vi hur smittan startade, dess spridning och omfattning. Vi upplyser också läsaren om storleken på befolkningen i världen vid den tidpunkten. I det andra stycket beskriver vi ungefär samma sak fast för Sveriges del. Där tar vi även upp smittans dödlighet i Sverige. I det tredje stycket har vi försökt beskriva samhällets förberedelser och motåtgärder. Vi har slutligen försökt beskriva hur samhällets funktioner påverkades. Det handlar främst om sjukvården men i viss mån även samhället i stort.

Det är mycket som tyder på att Sveriges strategi i kampen mot den senaste pandemin (coronaviruset) sticker ut i förhållande de flesta länder i världen. Detta är inte första gången som Sverige sticker ut. I samband med flyktingåret 2015 avvek Sveriges asylpolitik från de övriga 27 EU-ländernas. Sverige är också ett av få länder som inte har en lagstiftning som gör det möjligt att lagföra personer som har deltagit i IS-kalifatets grymheter.

Den diskussion som har uppstått i Sverige i samband med SARS-CoV-2 (coronaviruset) följer två linjer: dels handlar det om vilka beslut som fattas av myndigheter och regering i Sverige, dels handlar det om varför besluten skiljer sig från besluten i så många andra länder. En av de ambitioner vi har haft med denna översiktliga beskrivning är att göra det möjligt för läsaren att jämföra Sveriges tidigare agerande i samband med pandemier med dagens agerande.

Ryska snuvan 1889-92

Den s.k. ryska snuvan upptäcktes år 1889 i Uzbekistan. Utbrottet startade i maj och varade till i augusti. Pandemin spred sig först till hela Ryssland och därefter vidare till alla delar av Europa. Pandemin spred sig därefter till Amerika, Afrika och Asien. Totalt beräknas ungefär en miljon människor ha dött i ryska snuvan. Som en jämförelse kan nämnas att det vid denna tid fanns ungefär 1,5 miljarder människor i världen.

Sverige drabbades i slutet av november 1889. Det första influensautbrottet verkar ha skett i Vaxholm utanför Stockholm. Uppåt 60 procent av Sveriges befolkning på ca 4,8 miljoner förmodades ha drabbats. Den mest intensiva perioden varade under fyra till sex veckor. Det övervägande antalet fall av influensa verkar ha varit lindriga. Någon statistik där dödligheten i pandemin kunde beräknas fanns inte, men ”förste stadsläkaren” i Stockholm räknade ut att dödligheten i staden var 2,5 gånger högre än normalt. En dödsorsak var lunginflammation. Det fanns en påtaglig överdödlighet för de som hade underliggande sjukdomar. Förste stadsläkaren nämner särskilt tuberkulos (TBC). I en rapport från landsbygden runt Umeå berättas att det vanligaste symptomet var bronkit (luftrörskatarr).

Sjukdomen spreds med största sannolikhet via transportvägarna. Tågpersonalen var ofta de första som insjuknade runt om i Sverige. Samhället i stort verkar inte ha påverkats nämnvärt av pandemin. Däremot drabbades militära anläggningar och brandkårspersonal. Även andra ställen där det fanns mycket folk på en begränsad yta verkar ha drabbats. Många elever blev sjuka, men den relativt ofarliga karaktären på viruset gjorde att inga skolor stängdes i Stockholm. Däremot stängdes skolorna i exempelvis Kristianstad, Härnösand och Piteå. Och i Umeå kunde inte stadsfullmäktige sammanträda p.g.a. för stor sjukfrånvaro.

Spanska sjukan 1918-20

Denna influensapandemi inföll under slutfasen av första världskriget. Viruset spreds snabbt över hela jorden och ungefär en tredjedel av världens då ca 1,8 miljarder invånare beräknas ha smittats. Spanska sjukan skördade fler dödsoffer än Första världskriget och är en av de allvarligaste pandemier som drabbat världen sedan Digerdöden på 1300-talet. Mellan 20-50 miljoner människor beräknas ha avlidit. Var utbrottet startade är oklart. Namnet ”spanska sjukan” kommer av att viruset blev mycket omskrivet i Spanien, som stod utanför kriget och därför inte tillämpade presscensur.

Sverige drabbades av pandemin år 1918. Den militära organisationen var tidigt drabbad, trots att Sverige stod utanför kriget. Det som gjorde Spanska sjukan unik var den stora andelen unga som insjuknade och avled. Hälften av de drabbade var mellan 20-40 år gamla. Influensan var farlig i sig då den angrep den sjukes lungor. Men de flesta som dog hade dessutom drabbats av en bakteriell infektion som en följd av den första virusinfektionen. De bakteriella infektionerna var mycket svåra att behandla då det inte fanns någon antibiotika vid denna tid.

Tillfälligt sjukhus som upprättats under Spanska sjukan, 1900-talets grymmaste pandemi.

Spanska sjukan utgör troligen en av de största påfrestningar som drabbat det svenska samhället. Viruset spreds väldigt snabbt. Precis som i samband med ryska snuvan drabbades de värnpliktiga och andra militärer. Under 1918 insjuknade hela 45 000 soldater, varav 820 avled. Den snabba spridningen av viruset innebar katastrofala effekter för sjukvårdssystemet. I vissa delar av Sverige bröt systemet samman. Det rådde stor brist på både läkare och sjuksköterskor i hela landet. Medicinalstyrelsen tvingades skicka ut helt oerfarna medicine kandidater (läkarstuderande) till avlägsna distrikt. Men de kandidater som skickades ut kunde inte erbjuda någon medicinsk hjälp, utan noterade oftast bara det stora antalet dödsfall. Totalt beräknas 35 000 människor ha dött i Spanska sjukan i Sverige av en befolkning på ca 5,8 miljoner.

Asiaten 1957-58

Det första utbrottet av denna influensapandemi rapporterades i norra Kina i mars 1957. Under maj-juni spreds viruset i Asien. Under juli-augusti spreds viruset vidare till Afrika, Sydamerika och Australien samt delar av Europa. I oktober 1957 hade smittan nått norra Europa och Nordamerika. WHO beräknar att antalet döda i Asiaten låg mellan 1-4 miljoner människor i hela världen (av en total befolkning på ca 2,9 miljarder).

Tomt klassrum under Asiatens härjningar 1957.

Redan i slutet av augusti konstaterades smittan hos utlandsresenärer som återvänt till Sverige från ett scoutläger i Storbritannien och en musikfestival i Sovjetunionen. Det dröjde dock till i oktober innan Asiaten slog till med full kraft i Sverige. Smittan nådde sin kulmen under november. Liksom i samband med Spanska sjukan var det många på de militära regementena som insjuknade. Medicinalstyrelsens beräkningar, baserade på 300 000 bekräftade smittfall, visade på att drygt en miljon svenskar insjuknade (av ca 7,4 miljoner). Dödligheten uppgavs ha varit förhållandevis låg. Den vanligaste dödsorsaken var lunginflammation. Denna orsakades i de allra flesta fall av bakteriella infektioner till följd av virusinfektionen (precis som under Spanska sjukan). En underliggande faktor som försvårade sjukdomsförloppet var obehandlad tuberkulos i lungorna, precis som i samband med Spanska sjukan.

Kö till vaccinering.

Samhället var långt bättre förberett då Asiaten slog till jämfört med tidigare pandemier. Den medicinska vetenskapen hade gjort stora framsteg. Man visste nu att influensa orsakades av ett virus. Sedan 1940-talet fanns även influensavaccin tillgängligt. I september påbörjades vaccination av viss sjukvårdspersonal. Senare erbjöds även vissa ur riskgrupper (personer med svår hjärt- eller lungsjukdom, m.m.) vaccin. Tillgången på vaccin var dock begränsad. Vid denna tidpunkt fanns även penicillin tillgängligt men verkar inte ha spelat någon större roll i samband med Asiaten.

I Sverige vidtogs även andra åtgärder för att begränsa smittan. Skolor stängdes under enstaka dagar, militära övningar ställdes in och värnpliktiga fick permissionsförbud. Det infördes även besöksförbud på sjukhus. Påfrestningarna på samhället var märkbara. En rad funktioner som post, telefon, järnvägar, sjukkassor och kollektivtrafik stördes av att många ur personalen blev sjuka. Sjukvården pressades hårt och de avdelningar som inrättats särskilt för Asiaten var överbelagda. Men totalt sett klarade såväl sjukvården som samhället i övrigt av påfrestningarna.

Hongkong-influensan 1968-70

Även denna pandemi hade sitt ursprung i Folkrepubliken Kina. Därifrån spred sig viruset till Hongkong – då en brittisk kronkoloni. Det första utbrottet i Kina rapporterades i juli 1968. Pandemin spred sig sedan över Asien under augusti och september. I september nådde smittan USA bland annat genom hemvändande soldater från kriget i Vietnam. Vid ungefär samma tid nådde smittan även Europa. I jämförelse med tidigare pandemier var dödligheten i Hongkong-influensan låg. Det beräknas att ca en miljon människor dog (av en total befolkning i världen på 3,5 miljarder).

De första fallen i Sverige rapporterades under november och december 1968. Det handlade till en början endast om ett fåtal fall. Den första verkliga vågen av smitta svepte över landet de första månaderna av 1969. Dessutom återkom Hongkong-influensan till Sverige i en andra, och kraftigare, våg ett år senare. Alltså vid årsskiftet 1969-70.

Liksom i samband med Asiaten drygt tio år tidigare rådde det dålig tillgång till vaccin under den första vågen av Hongkong-influensan. Vid pandemins utbrott fanns inte tillräckligt med vaccin för att kunna ge till alla i riskgrupperna (exempelvis personer med hjärt- och lungsjukdomar), utan man begränsade vaccineringen till utvalda grupper inom främst sjukvården. I slutet av januari 1969 löstes problemen delvis genom en stor import av vaccin från USA, men då hade smittan redan nått sin mest intensiva fas. I samband med smittans andra våg, i slutet av 1969, var tillgången till vaccin bättre.

Rubrik i Sydsvenska Dagbladet då Hongkong-influensan spreds.

Även i samband med Hongkong-influensan blev sjukvården pressad. Besöksförbud infördes på sjukhus och operationer sköts upp. Det blev svårt att nå fram till larmnumret 90 000 eller att få tag i läkare och sjuksköterskor. Utöver sjukvården märktes inga störningar i samhällsfunktionerna. Det framkom dock en viss kritik mot att regeringen haft en för dålig beredskap när det gäller tillgången till vaccin. Enligt Socialstyrelsen insjuknade ungefär 300 000 människor i Sverige under den första vågen av Hongkong-influensa (av en total befolkning på nästan 8 miljoner).

Svininfluensan 2009-10

Denna pandemi hade sitt ursprung i Mexiko. De första fallen påträffades i USA i april 2009. Då svininfluensan tillhörde samma ”stam” av influensavirus som Spanska sjukan skapade detta en oro för att pandemin skulle komma att bli allvarlig. Så blev dock inte fallet. Enligt WHO:s beräkningar kom mellan 700 miljoner och 1,4 miljarder människor att smittas av svininfluensan. WHO uppskattade antalet som dog till ca 285 000. Detta av en befolkning på ca 6,8 miljarder i världen.

Statistiken för denna pandemi framstår som osäker. Det fanns endast omkring 18 500 laboratoriebekräftade dödsfall totalt i världen. Detta var betydligt färre än vad myndigheterna till en början uppgett. En senare studie har uppskattat antalet dödsfall under 2009 till ca 285 000 personer. Detta lämnar rum för osäkerhet. Skälet skulle kunna vara att då denna pandemi inte visade sig vara värre än en vanlig säsongsinfluensa fullföljdes inte kartläggningen på det sätt som hade varit möjligt.

Spridningen i Sverige började ta fart i mitten av oktober 2009. Smittskyddsinstitutet beräknade att uppåt 300 000 svenskar hade fått influensan i november 2009. I slutet av januari 2010 hade 26 dödsfall i svininfluensan bekräftats. Då den vanliga säsongsinfluensan detta år blev ovanligt mild är det svårt att visa att denna pandemi orsakade någon överdödlighet i Sverige.

Över sex miljoner svenskar vaccinerades mot svininfluensan. Foto: Grook Da Oger (CC BY-SA 3.0)

Något som bidrog till detta var att det, inför hotet om en global pandemi med samma ”stam” av influensavirus som Spanska sjukan, genomfördes massvaccineringar mot svininfluensan. Drygt sex miljoner svenskar, av en befolkning på 9,3 miljoner, hade vaccinerats fram till i april 2010. Någon påverkan på samhällets funktioner uppstod inte som en följd av svininfluensan.

Avslutning

Det vi har skrivit bygger huvudsakligen på en omfattande artikel i Läkartidningen (nr 8/2007) skriven av Fredrik Elgh, professor och överläkare i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus. Kompletterande källor är WHO, engelska Wikipedia samt en journalstudie från Uppsala Universitet rörande Asiaten.

Av Jan Hägglund och Davis Kaza

Print Friendly, PDF & Email