Global brist på skyddsutrustning för vårdpersonal

Bristen på skyddsutrustning för vårdpersonal utgör ett globalt problem under coronakrisen. Foto: U.S. Air Force photo / Master Sgt. Jeffrey Allen

Bristen på skyddsutrustning inom sjukvård och omsorger har debatterats ända sedan coronasmittan nådde Sverige. På vissa orter har sjukvårdspersonalen vänt sig till allmänheten om hjälp för att få tag i exempelvis andningsmasker. I Region Stockholm hotade facket med skyddsstopp inom sjukvården om personalen inte kunde garanteras skyddsutrustning. En ny studie från ITUC visar att bristen på skyddsutrustning är ett globalt problem.

ITUC (Internationella fackliga samorganisationen – med sammanlagt 175 miljoner fackföreningsmedlemmar), har undersökt tillgången till skyddsutrustning genom att fråga fackföreningar över hela världen i studien ”ITUC Global COVID-19 Survey”. 148 fackföreningar från 107 olika länder deltog i undersökningen, som gjordes mellan 20-23 april 2020.

Otillräcklig tillgång på skyddsutrustning

Vad gäller skyddsutrustningen för personal inom vård och omsorg kan detta handla om munskydd, ansiktsvisir, handskar och engångsrockar. Det finns också olika former av exempelvis ansiktsmasker för olika situationer. Personal som löper större risk att bli smittad måste ha högre grad av skydd, men sådana skydd är samtidigt ofta tyngre att jobba med.

ITUC:s undersökning visar att en lång rad fackföreningar över hela världen anser att tillgången på skyddsutrustning inte är tillräcklig. I 51 procent av länderna i studien uppger fackföreningarna att leveranserna av skyddsutrustning ibland/sällan eller aldrig var tillräckliga. Det innebär att miljontals anställda inom sjukvård och omsorger, som kämpar mot pandemin, utsätts för helt onödiga och livsfarliga risker.

Bara i 17 av 107 länder ansåg fackföreningarna att tillgången till skyddsutrustning alltid var tillräcklig.

Hög risk för vårdpersonal

Då tillgången på skyddsutrustning handlar om liv eller död för personalen är detta skrämmande siffror. Det förekommer fall, även i Sverige, då personal med all sannolikhet smittats på jobbet och senare avlidit av coronasmittan på grund av bristfällig skyddsutrustning. Risken att bli smittad är naturligtvis högre ifall man jobbar med konstaterat Corona-positiva människor. Men risken att utveckla den allvarliga varianten av Covid-19 är också större ju mer virus man utsätts för. Följden blir att vård- och omsorgspersonal måste ha den tillgång på skyddsutrustning som situationen kräver.

I Sverige försökte myndigheterna ”lösa” bristen på skyddsutrustning genom att sänka kraven. I slutet av mars gick regionerna ut med nya regler för vilken utrustning personalen ska använda – och då saknades bland annat kravet på andningsmasker. Som en protest mot detta startades ett upprop på Facebook som stöddes av 30 000 människor på bara två dagar.

Samtidigt har Sverige kapacitet att producera bland annat andningsmasker, vilket vi skrivit om tidigare. Företaget ACE Protection i Svenljunga tillverkar 250 000 andningsmasker för sjukvården i veckan sedan i slutet på januari. Men Socialstyrelsen tecknade inte kontrakt om masker för den svenska sjukvården förrän under andra halvan av mars.

Nu planerar många länder som infört hårda restriktioner, s k ”lockdowns”, att öppna samhället igen. Finns inte tillräcklig tillgång till skyddsutrustning för att kunna möta en eventuell ökning av antalet coronapatienter i ett sådant läge kan resultatet bli katastrofalt för personal inom sjukvård och omsorger.

Print Friendly, PDF & Email