Protester i över 200 amerikanska städer efter att George Floyd dödats av polis i Minneapolis

Protester mot polisvåldet i Minneapolis, 26 maj 2020. Foto: Fibonacci Blue / CC BY 2.0

George Floyd var en svart man i Minneapolis i USA som dog under dramatiska former. Med ett knä över halsen försökte han upprepade gånger upplysa polisen om att han inte kunde andas. Flera övervakningskameror och ögonvittnen filmade händelsen. Den officiella obduktionen konstaterade att George Floyd avsiktligen kvävts till döds av polisen. En preliminär obduktionsrapport uppgav tidigare att han dött av en hjärtattack. Följderna av dödsfallet har blivit världsnyheter och gett upphov till proteströrelser runt om i USA – och solidaritetsyttringar runt om i världen.

Händelsen ses av de protesterande som ett utslag av rasism inom det amerikanska polisväsendet. De menar att svarta amerikaner löper en oförsvarlig överrisk att dödas när de kommer i kontakt med polisen.

Derek Chauvin, den 44-årige polisman som höll sitt knä mot Floyds hals tills han svimmade av och senare dog, avskedades efter händelsen tillsammans med tre andra kollegor. Floyd ropade minst 16 gånger att han inte kunde andas. Chauvin åtalas nu för dråp och vållande till annans död.

Polisen grep ursprungligen Floyd för att utreda en anklagelse om att han skulle ha köpt cigaretter med en falsk 20-dollarssedel. Trots brottets ringa karaktär hölls han alltså till marken av tre poliser samtidigt, efter att han redan hade satts i handfängsel och oskadliggjorts. Det finns inga tecken på något våldsamt motstånd eller hot från Floyds sida.’

Floyds död utlöste en rad demonstrationer och kravaller i Floyds hemstad Minneapolis. Protesterna har sedan spridit sig till över tvåhundra städer runt om i USA. Det totala antalet demonstranter är inte känt, men det handlar om tiotusentals människor. Proteströrelsen har till största delen varit fredlig och innefattat både svarta, vita och latinos. Men det har även funnits ett stort inslag av kravaller, vandalism och stöld. Polisen har angett våldsamheterna som skäl till massiva polisingripanden i en rad städer. I skrivande stund har över 5 600 människor gripits.

I staden Richmond i Virginia uppgav polischefen Will Smith att deltagare i upploppen tänt eld på flera hus och försökt hindra brandkår från att nå ett hem med en barnfamilj i. Detta enligt den konservativa tidskriften The Jewish Voice.

Polisen har kritiserats för att ta till övervåld och även drabba den fredliga massan av proteströrelsen. Amnesty International har kallat polisens agerande “mer lämpat för ett slagfält“. New York Times rapporterar om ett mönster av påtagligt övervåld – som påfallande ofta drabbat fredliga demonstranter. I Minneapolis blev en CNN-reporter gripen av polisen mitt under sändning. I New York har polisen kört sina stora tjänstefordon rakt in i samlingar med demonstranter efter att dessa ska ha kastat saker på bilarna. I Washington DC har borgmästaren infört utegångsförbud och polisen använde sig av en helikopter för att skingra människor som samlats för att demonstrera trots utegångsförbudet.

President Donald Trump har dessutom hotat med att trappa upp situationen och sända in tungt beväpnad militär för att slå ned protesterna. Detta om delstater inte själva mobiliserar och sätter in Nationalgardet mot demonstranterna.

Proteströrelsen i sin helhet verkar inte ha några ledare eller någon lista med konkreta målsättningar som förenar demonstranterna. Ett krav som upprepats i en rad städer är att de övriga tre poliserna som var inblandade i George Floyds död också ska åtalas. Stora delar av proteströrelsen verkar vara kopplad till rörelsen Black Lives Matter (BLM). BLM bildades i samband med att en svart tonåring sköts ihjäl av polisen 2012 och kämpar mot rasism och övervåld inom polisväsendet.

De protester som utbrutit har jämförts med den serie av upplopp som skedde i fattiga svarta områden under medborgarrättsrörelsens dagar på 1960-talet. I augusti 1965 utbröt våldsamma upplopp i staden Watts i Los Angeles som riktade sig bl a mot polisbrutaliteten och mot diskrimineringen av svarta när det gällde jobb, bostäder och skolor. Upploppen i Watts följdes av en rad andra liknande händelser som kulminerade under ”The Long Hot Summer” 1967. Under juni och juli skedde 159 incidenter av våldsamma protester mot diskrimineringen av svarta runt om i USA, vilket ledde till att president Lyndon B. Johnson tillsatte en kommission för att komma tillrätta med de problem som ledde till upploppen.

Idag har mycket av det som medborgarrättsrörelsen kämpade för uppnåtts. Det handlade framförallt om rätten och den praktiska möjligheten att kunna rösta och ha rätt till samma restauranger, transportmedel och andra offentliga institutioner. Men situationen för svarta när det gäller utbildning, jobb, karriärmöjligheter och bostäder har släpat efter. Å ena sidan hade det en väldigt stor symbolisk betydelse att Barack Obama kunde väljas till USA:s president. Å andra sidan visar behandlingen av George Floyd och tiotusentals andra svarta att den värsta sortens rasism och diskriminering fortfarande lever kvar. Dessutom har svarta nu drabbats extra hårt av coronaviruset, både av själva smittan och när det gäller pandemins ekonomiska konsekvenser i form av arbetslöshet.

Mot denna bakgrund måste frågan ställas om det kommer att växa fram en medborgarrättsrörelse för 2020-talet så att dagens protester kan leva vidare i organiserad form. Händelserna i Minneapolis visat att rasism och diskriminering av svarta fortfarande är djupt rotade. Det behövs en organisering kring krav mot rasistiska övergrepp och för jobb och fri sjukvård.

Print Friendly, PDF & Email