Proteströrelsen i USA symptom på djupa motsättningar i det amerikanska samhället

Foto: Geoff Livingston (CC BY-NC-ND 2.0)
Dela med dig

Mordet på George Floyd den 25 maj utlöste en oemotsvarad proteströrelse mot polisbrutalitet – en proteströrelse som skakat om hela det amerikanska samhället. Två veckor efter mordet demonstrerade totalt en halv miljon människor på 550 olika platser i landet. Protesterna har fortsatt under hela sommaren och enligt en rad opinionsundersökningar har mellan 15 och 26 miljoner amerikaner deltagit i någon av proteströrelsens aktioner.

Den allra största delen av protesterna har hittills varit fredliga. I några städer har till och med poliser slutit upp i demonstrationerna. Men i flera städer har polis och demonstranter drabbat samman. Amnesty International har protesterat mot att poliser ”klädda för krig” kränker den demokratiska rättigheten att demonstrera. I New York Times beskrivs polisens agerande som ”batonger, tårgas, pepparspray och gummikulor mot demonstranter, förbipasserande och journalister – utan förvarning och oprovocerat”. I vissa städer har man också sett upplopp, plundring och våldsamheter. Totalt hade 28 personer dödats (!) i samband med protester runt om i landet fram till den 5 juli.  

En stor skillnad mellan protesterna sommaren 2020, och tidigare protester för svartas rättigheter, är att stödet för protesterna nu finns i breda skikt i samhället. Hela två tredjedelar (65 procent) av USA:s vuxna befolkning säger att de stöder rörelsen ”Black Lives Matter”. De menar att de som protesterar drivs av ett ”långvarigt missnöje över hur svarta behandlas i landet”. Bland den vita majoritetsbefolkningen stöds protesterna av 60 procent.

Vilka faktorer har lett fram till massprotesterna. Och vad har gjort att de spritts över hela USA? Nedan följer fyra av de viktigaste förklaringarna:

*Det brutala dådet filmades och kunde ses av alla
Till skillnad från de allra flesta fallen av polisbrutalitet filmades mordet på George Floyd och lades ut på nätet. Det utdragna förloppet lämnar ingen normal människa oberörd. Under drygt åtta minuter pressar en polis sitt knä över Floyds nacke. Långsamt kvävs Floyd till döds av en polis samtidigt som han hålls fast av två andra poliser. Under dessa åtta långa minuter vädjar Floyd om att få luft. Han säger ”I can’t breathe”. Dessa ord har blivit proteströrelsens slagord mot polisbrutaliteten i USA. 

* De svarta drabbas hårdast av polisbrutaliteten
Varje år skjuts ca 1000 personer i USA av polisen, enligt statistik från Washington Post. Men dessa skjutningar är bara toppen på ett isberg av trakasserier från polisen. Enligt Pew research center säger 83 procent av de svarta att de har upplevt diskriminering, eller orättvis behandling av polisen, på grund av sin hudfärg. För vita är samma siffra 31 procent. Diskrimineringen är alltså något som är närvarande i varje svart amerikans liv – inte bara hos de som blir skjutna eller svårt misshandlade. 

Statistiken över polisens skjutningar är en skrämmande läsning. Den visar hur våldsamt det amerikanska samhället är. Av 5480 personer som den amerikanska polisen skjutit ihjäl under fem år var ca 3100 själva beväpnade. Statistiken pekar också på ras- och klasskillnaderna. Om man räknar på hela USA:s befolkning är risken för en svart person att bli skjuten av polisen  tre gångar så stor som för en vit person. Skjutningarna är dock inte lika fördelade över hela landet. De sker i de fattigaste områdena där de svarta är överrepresenterade. Om man jämför vita, latinos och svarta – som bor i fattiga områden – jämnas skillnaderna mellan de olika grupper ut. 

* Urartat fängelsesystem måste reformeras. Ett av de viktigaste kraven i demokraten Bernie Sanders valkampanj har varit en ”Criminal Justice reform” som i grund och botten går ut på att minska antalet amerikaner som sitter i fängelse. Detta antal är nämligen enormt. År 2016 hade USA hela 2,2 miljoner fångar. Detta motsvarade då 21 procent av alla fångar i världen. Ett annat mått är att hela 0,65 procent av USA:s befolkning satt i fängelse. Som en jämförelse kan nämnas att det satt ca 0,8 procent av Sovjets befolkning i Gulaglägren, när de stod på sin höjdpunkt, under Stalins tid vid makten.

Även när det gäller fängelserna är den svarta delen av befolkningen överrepresenterad. Enligt en studie från 2014 hade 49 procent, alltså hälften, av alla svarta män någon gång gripits av polisen. Även för unga vita män var denna siffra förvånansvärt hög: 39 procent. De svarta utgör 13 procent av den USA:s befolkningen – men hela 40 procent av fängelsepopulationen!

* Coronapandemin slår hårdast mot de fattiga
Det gäller både för hälsa och ekonomi. Här följer ett utdrag från en text publicerad av Sveriges Radion den 8 april: ” I USA drabbar corononakrisen svarta amerikaner hårdare än vita. Det visar statistik från flera av landets delstater. I staden Chicago är 70 procent av de som avlidit till följd av coronaviruset svarta, konstaterar stadens borgmästare …[och] mer än hälften av de konstaterat smittade … trots att de bara utgör 30 procent av stadens befolkning.
… Samma mönster syns i flera av USA:s delstater, till exempel i det just nu hårt drabbade Louisiana… I staden Detroit är fyra av fem döda svarta.”

I samband med den ekonomiska recessionen 2007-2009 blev många fattiga vräkta från sina hus. Och det är många svarta som är fattiga. Idag, då tiotals miljoner arbetstillfällen gått förlorade på grund av pandemin, handlar det ofta om låglönejobb för lågutbildade. Och dessa jobb innehas påfallande ofta av svarta. Svarta drabbas därför väldigt hårt av pandemin både vad gäller hälsa och arbetslöshet – vilket riskerar att leda till nya problem med avbetalningar och hyra. Då sedan frågan om rasismen brutalt ställdes på dagordningen, genom polisens ingripande som ledde till George Floyds död, exploderade situationen på många håll i USA.

Det politiska monopolet i USA måste brytasoch ett arbetarparti bildas

Vilken är då vägen framåt? Redan innan dagens proteströrelse har det politiska etablissemanget i USA varit mer splittrat än någonsin tidigare i modern tid. Splittringen blev mycket synlig i samband med presidentvalet 2016 då det politiska etablissemangets kandidat, Hillary Clinton, besegrades av den politiska ”outsidern” Donald Trump. Under dennes tid har motsättningarna inom etablissemanget fortsatt att skärpas. Och idag, under trycket av proteströrelsen, har tonen mellan de makthavare som vill slå ned demonstrationerna med hårda medel (läs Donald Trump, m fl), och de som inser behovet av eftergifter och reformer, skärps ytterligare. Kombinationen av coronapandemins effekter på hälsa och hushållens ekonomi, samt proteströrelsen mot rasismen, kan leda till ett maktskifte i Vita Huset. Men även om detta skulle glädja många innebär det inga garantier för minskat polisvåld, fler jobb och bättre hälsa för USA:s svarta. För att dessa mål ska kunna uppnås krävs att det politiska monopol som huvudsakligen utövats av Demokrater och Republikaner sedan slutet på inbördeskriget 1865!

Det som krävs i USA är bildandet av ett nytt arbetarparti som driver nämnda krav i de kommande valen 2020 och 2022. Den tidigare presidentkandidaten Bernie Sanders skulle ha kunnat ställa sig i spetsen för ett sådant initiativ. Och det är fortfarande inte för sent för Sanders att ställa upp som en oberoende presidentkandidat och därmed lansera ett arbetarparti för att bryta Republikanernas och Demokraternas politiska monopol. Sanders skulle kunna få en flygande start genom att koppla samman sitt iniativ med dagens stora proteströrelse mot rasism, polisvåld och klasskillnader i det amerikanska samhället. Det som håller honom tillbaka, och som har hållit tillbaka alla tidigare betydelsefulla radikaler i USA, är rädslan för att bryta upp från det Demokratiska partiet. Denna oförmåga att bryta med Demokraterna utgör en återkommande tragedi i amerikansk politik.

Det är utifrån dessa ståndpunkter som vi kommer att fortsätta att bevaka presidentvalskampanjen mellan Donald Trump (R) och Joe Biden (D).


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Glöm inte att logga in.