Samhällskollaps på grund av miljöförstöring?

Foto: Jamie Morris / Unsplash.com
Dela med dig

Ett antal forskare har nyligen publicerat en studie i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Nature. Studien handlar om hur miljöförstöringen påverkar det mänskliga samhället. Slutsatsen är dyster: forskarnas mest optimistiska framtidsscenario innebär endast 10 procents chans att undvika civilisatorisk kollaps.

Studien, som heter ”Deforestation and world population sustainability: a quantitative analysis”, räknar på befolkningstillväxt och resursförbrukning, främst skogskövling. Den ställer sedan upp flera möjliga scenarier baserade på ett antal olika antaganden. Trots att sådant som positiv teknikutveckling tas med i bilden, förblir de möjliga framtiderna mycket mörka. 

Studien inleder med att anmärka att innan människan kom att dominera planeten* täcktes 60 miljoner kvadratkilometer av jordens yta av skog. Detta har nu minskat till mindre än 40 miljoner. Det konstateras att minskningen av skogarna har bidragit till växthuseffekten, och att även om utsläppen skulle minska dramatiskt skulle fortsatt förlust av skogar ändå leda till katastrof. Förutsatt att avverkningen fortsätter i befintlig takt beräknar forskarna att världens skogar har utrotats om 100-200 år. Men dramatiska negativa konsekvenser förväntas uppkomma långt innan skogarna helt eller mestadels utplånats.

Denna negativa trend, menar forskarna, kommer bli mycket svår att vända om den inte bryts inom de närmaste årtiondena.

Fysikerna bakom prognoserna är Mauro Bologna och Gerardo Aquino, som arbetar för Alan Turinginstitutet och Tarapacáuniversitet i Chile. De är långt ifrån ensamma om att skriva alarmerande vetenskapliga rapporter när det gäller miljö och klimat.

Det råder ingen vetenskaplig konsensus kring de mest pessimistiska förutsägelserna om framtiden. Däremot står det klart att klimatförändringar och miljöförstöring är något som måste tas på allvar. Och att kraftiga åtgärder måste vidtas. Det är bråttom.

* Olika studier och forskare har olika uppfattning om vad som menas med när människan kom att dominera planeten. En inte ovanlig uppfattning är att man använder jordbrukets utbredning som en definition på när detta skedde. Om vi använder oss av denna definition kom människan att dominera planeten under en period som sträcker sig mellan 11 000 till 4 000 år bakåt i tiden.

Redaktionens kommentar:

Vi delar flera av de uppfattningar som framkommer i den studien från tidskriften Nature som refereras ovan.Vi har, sedan mitten av 00-talet, understrukit att behovet av ett trendbrott när det gäller utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser är av avgörande betydelse. Från år 2006 och framåt har vi samlat namn, sålt tidningar och diskuterat med folk om detta.

Vi är emellertid inte determinister.

I filmen Terminator II finns ett nyckeluttryck som ristas in i ett bord av Linda Hamiltons karaktär: ”No fate”. Hon menar att framtiden inte är ödesbestämd. Vi håller med. Vi är inte determinister.

I en artikel i NyA nr 148 förde vi bland annat fram följande budskap: För att klara omställningen till grön industriell produktion krävs ett långsiktigt samarbete mellan forskning, utveckling och produktion. Detta kräver i sin tur väldiga investeringar i industrin. Vi är övertygade om att samhället måste gå i bräschen för en sådan radikal och grundläggande omställning.

För att kunna ackumulera det nödvändiga kapitalet för de gigantiska investeringar som krävs måste alla samhällets resurser mobiliseras. Det är avgörande vikt att anställda ges inflytande över fördelningen av vinsterna: hur mycket ska delas ut och hur mycket ska återinvesteras; i vilka branscher och geografiska områden ska investeringarna göras. Till detta kommer behovet av en produktion efter behov som måste byggas på en långsiktig planering.

Vi tror att ett demokratiskt socialistiskt samhälle har möjlighet att samordna forskning, utveckling och produktion så att de sammanfaller med mänskliga och miljömässiga behov på ett planenligt sätt. Det är det vi kämpar för. Men vi förnekar inte, på något sätt, att det är bråttom. Däremot vill vi varna för uppgivenhet. Möjligheten till ett trendbrott finns fortfarande och vi som förstår hotet måste ta chansen.


Dela med dig