Höstbudgeten innebär permanenta skattesänkningar – men bara tillfälliga pengar till kommuner och regioner

Foto: Martin Hörner Kloo (CC BY-NC-ND 2.0)

Måndagen den 21 september presenterade regeringen sitt förslag till höstbudget. Budgeten innehåller åtgärder för 105 miljarder kronor – bl a i form av stora skattesänkningar – och finansieras till stor del genom lån. Finansminister Magdalena Andersson (S) har beskrivit budgetens prioriteringar med orden ”jobben, jobben, jobben”. Moderaterna, å sin sida, har kritiserat regeringens budget för att spreta åt alla håll – en uppfattning som delas även av många av medias politiska kommentatorer.

Coronapandemin och den ekonomiska krisen innebär att årets höstbudget läggs fram i ett helt annat politiskt landskap än fjolårets. Budgeten är en kompromiss mellan S+MP-regeringen samt Centern och Liberalerna. Men trots det stora antalet åtgärder, som alltså uppgår till ett värde av hela 105 miljarder, präglas budgeten av både otillräcklighet och en brist på nya idéer.

Trots att coronapandemin avslöjat de enorma brister som byggts upp inom sjukvården och äldreomsorgen efter åratal av nedskärningar innehåller budgeten bara halvhjärtade satsningar på kommuner och regioner (som ansvarar för äldreomsorg respektive sjukvård). Det totala värdet av satsningarna på kommuner och regioner uppgår till 26,2 miljarder. Men dessa består nästan uteslutande av engångspengar. Någon generell upprustning är det inte tal om.

Låt oss ta ett exempel. Regeringens satsning på ett ”äldreomsorgslyft” innebär att kommunerna får 4 miljarder att dela på under 2021. Men i Sverige finns 290 kommuner. För en medelstor svensk kommun med drygt 100 000 invånare motsvarar ”äldreomsorgslyftet” ungefär 40-50 miljoner. Detta är naturligtvis ett välkommet tillskott. Men jämfört med den beräknade ökningen av antalet äldre de kommande åren, och de brister som avslöjats under coronapandemin, är det mycket långt ifrån vad som behövs.

Till detta kommer att 17 av 21 regioner/landsting planerade nedskärningar inom sjukvården bara under 2020. Region Stockholm skulle skära ned med 1,1 miljarder i år. Tidigare talades det om att läkare, sjuksköterskor och undersköterskor skulle varslas om uppsägning. Varslen kommer nu inte att bli av. Istället kommer Region Stockholm inte att ersätta personal som går i pension med nyrekryteringar.

Det mest uppseendeväckande i budgeten är att Socialdemokraterna gått med på att genomföra nästan 30 miljarder i lånefinansierade skattesänkningar, och detta bara under 2021! Det handlar om bl a sänkt inkomstskatt, sänkt skatt för företag, sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar och sänkt skatt för pensionärer.

Att S har böjt sig för C och L i denna fråga är uppseendeväckande av flera skäl. För det första skulle de 30 miljarderna göra långt större nytta om de satsades på ett omfattande program för upprustning av sjukvård och äldreomsorg än på skattesänkningar. Långt allvarligare är att de 30 miljarderna bl a innehåller en permanent sänkning av inkomstskatten. Detta innebär en långsiktig försvagning när det gäller möjligheterna att finansiera sjukvård, äldreomsorg, skola och andra delar av den offentliga sektorn. Det bör även nämnas att dessa skattesänkningar läggs ovanpå de skattesänkningar som genomfördes under Reinfeldts alliansregering. Trots att Löfven nu har varit statsminister sedan 2014 har S inte återställt någon av dessa skattesänkningar.

Under valrörelsen 2018 gjorde S en stor sak av att varna för de skattesänkningar som de borgerliga partierna och SD skulle genomföra om de kom till makten.

Att gå fram med en lånefinansierad skattesänkarbudget går dessutom emot vad Socialdemokraterna, under många år, kritiserat den tidigare alliansregeringen för: nämligen just lånefinansierade skattesänkningar. Under valrörelsen 2018 gjorde S en stor sak av att varna för de skattesänkningar som de borgerliga partierna och SD skulle genomföra om de kom till makten. S har t.o.m. antagit ett dokument på sin senaste kongress, i april 2017, i vilket de slog fast följande:
”Det finns inget utrymme för stora, ofinansierade skattesänkningar. Skattesänkar-eran i svensk politik är över.” (Politiska riktlinjer – Trygghet i en ny tid, 2017)

Nu påstår finansminister Magdalena Andersson, på en fråga i Aftonbladet, att de skattesänkningar som S går fram med är ”sossepolitik när den är som allra bäst”! Det är tvära kast…

Sedan S ingick Januariavtalet tillsammans med MP, C och L har partiet svikit en rad tidigare kärnfrågor. S har sedan tidigare öppnat för att luckra upp arbetsrätten. I maj nästa år ska utredningen om att införa marknadshyror i nyproduktion presenteras. Nu har partiet alltså dessutom gått med på stora skattesänkningar som långsiktigt minskar skatteunderlaget för sjukvård, äldreomsorg, skola, m.m. För Stefan Löfvens socialdemokrater gäller devisen ”makten framför allt”. Även till priset av att utplåna vad socialdemokratin och arbetarrörelsen stått för under decennier.