Foto: Verbal förlag / Pressbild

Svartjobbsfabriken av Johan Kyrk

Dela med dig

BOKRECENSION. ”Vor v zakone” är det ryska uttrycket för högt uppsatta personer inom den ryska maffian. Begreppet betyder ”en tjuv som lever enligt lagen”. Men med lagen åsyftas inte den ryska statens lagar utan de regler som gäller i förhållandet mellan olika kriminella individer och grupperingar. De inom maffian fruktade Vor v zakone motsvarar på en och samma gång det officiella samhällets domare, lagstiftare och straffmyndighet.

Det var när jag läste Johan Kyrks ”Svartjobbsfabriken” som jag kom att tänka på de ryska ”Vor v zakone”. Kyrk, som är journalist på facktidningen Byggnadsarbetaren, har kartlagt en härva av fuskande företag inom byggbranschen. Det hela började med att Kyrk skrev en kortare artikel om ett företag som inte betalat skatt för sina anställda och därefter upptaxerats med drygt 700 000 kronor. Runt företaget visade det sig dock finnas ett långt mer utstuderat och omfattande kriminellt upplägg.

Boken avslöjar hur kriminella nätverk regelmässigt köper upp små aktiebolag. Man tar in alkoholiserade och utslagna personer från Baltikum (i det här fallet Lettland) som får fungera som ”målvakter” i bolagens styrelser. På ett härbärge i Riga berättar personalen om en boende som ägde 17 olika bolag. Bolagen anställer sedan byggnadsarbetare från Östeuropa till svältlöner. Genom ett myller av faktureringar mellan gruppens olika bolag försöker man sedan dölja att lönerna är svarta. Om skattemyndigheten kommer något av bolagen på spåren försätts bolaget i konkurs och verksamheten startas upp i något nytt bolag istället. Det handlar alltså inte om företag som rundar några hörn för att öka sin vinst med några tusenlappar. Detta är bolag som redan från början sätts upp för att pyssla med svartjobbsverksamhet och som kontrolleras av redan kriminella individer.

Kyrk kan visa att de kriminella bolagen anlitas som underleverantörer till några av Sveriges största byggbolag: NCC, Peab, Veidekke, Järntorget, osv. Svartjobbsbolagen har varit involverade i byggandet av Nya Karolinska Sjukhuset och KTH:s nya lokaler i Södertälje. Kyrk ställer sig frågan om byggjättarna förstår att de anlitar svart arbetskraft? ”Det tror jag att dom gör”, säger Skatteverkets expert på ekonomisk brottslighet i boken, ”eller så blundar de, genom att inte kontrollera”.

Kyrk kan visa att den svartjobbsfabrik som han undersöker omsätter minst 100 miljoner per år. Han säger att det troligen finns flera liknande bolagsgrupper i Sveriges storstadsregioner.

När Kyrk läser polisens förundersökningar kring de fuskande bolagen framkommer det uppgifter om tunga vapen och ammunition samt smuggling av dopingklassade preparat. De kriminella bolagens finansiella kapital motsvaras alltså av någon form av våldskapital. Följaktligen har Kyrk svårt att få intervjuer med folk som haft och har kopplingar till svartjobbsbolagen.

Det är här ”Vor v zakone” kommer in. När den svarta ekonomin blir tillräckligt stor och organiserad uppkommer också ett behov av någon form av regler, och en våldsapparat som upprätthåller reglerna. Den tjuv som tar mer än den har fått tillåtelse om, måste straffas – annars faller det svarta ekonomiska systemet ihop. Den som tjallar för media blir inte bara ett hot mot en annan enskild kriminell – utan mot ett helt system. Mot bakgrund av den senaste tidens debatt om organiserad brottslighet är ”Svartjobbsfabriken” en viktig påminnelse om att de svenska vor v zakone inte kan bekämpas om man inte samtidigt tar itu med det omfattande svartjobbande som ätit sig in i allt större delar av samhället.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Glöm inte att logga in.