LO-förbunden splittrade i försvaret av anställningstryggheten

Foto: Holger Elgaard (bilden är redigerad)
Dela med dig

Den 4 december anslöt sig de två LO-förbunden IF Metall och Kommunal till den principöverenskommelse som arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och den fackliga förhandlingsorganisationen PTK slutit angående förändringar i LAS. Denna principöverenskommelse ligger till grund för en ny utredning om ändrad lagstiftning. Detta har lett till att en rad LO-förbund riktat skarp kritik mot IF Metall och Kommunal.

Trots att LO:s representantskap så sent som den 20 oktober enhälligt sa nej till en överenskommelse med Svenskt Näringsliv har alltså IF Metall och Kommunal anslutit sig till överenskommelsen. För Kommunals del rör det sig om en rejäl kovändning. Kommunals ordförande Tobias Baudin har länge framstått som särskilt stridbar i försvaret av anställningstryggheten.

En kraftig förskjutning av maktbalansen på arbetsmarknaden

Skulle principöverenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal omvandlas till lag innebär detta en stor maktförskjutning på arbetsmarknaden, till löntagarnas nackdel. Förutom den principöverenskommelse som ”de fyras gäng” slutit så har man även kommit överens om ett utkast till ett nytt huvudavtal rörande trygghet, omställning och anställningsskydd. Arbetsgivarna och fackföreningarna anser att de kan anta det nya huvudavtalet först när staten har verkställt kraven i principöverenskommelsen. Om så sker genomförs en rad försämringar (se faktaruta i slutet av artikeln).

Överenskommelsen – grund till ny lagstiftning

Samma dag som IF Metall och Kommunal anslöt sig till överenskommelsen skickade de, tillsammans med Svenskt Näringsliv och PTK, ett brev till statsminister Stefan Löfven och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Brevet uppmanar regeringen att snarast påbörja ”arbetet med att modernisera arbetsrätten genom att ta fram lagförslag i enlighet med den principöverenskommelse som parterna kommit överens om”.

Tanken har sedan tidigare varit att principöverenskommelsen ska ligga till grund för en ny utredning om ändrad lagstiftning på arbetsmarknaden. Detta understryker de negativa konsekvenserna av agerandet från IF Metall och Kommunal. Deras uppslutning bakom principöverenskommelsen kommer nämligen att påverka hela arbetsmarknaden. Inte bara dessa två förbunds medlemmar.

Marginella förbättringar anges som skäl

I en debattartikel i tidningen Arbetet (10/12) anger Tobias Baudin, tillsammans med 13 av Kommunals avdelningsordföranden, att en viktig orsak till att Kommunal ansluter sig till överenskommelsen är att de fått igenom att det ska gå snabbare för någon med allmän visstidsanställning att få en tillsvidareanställning. Idag har personer med allmän visstidsanställning rätt till en tillsvidareanställning efter 24 månader. Med den nya överenskommelsen kortas denna tid till 12 månader. (I den ursprungliga överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK omvandlades visstidsanställningen till en tillsvidareanställning efter 18 månader.)

Detta innebär givetvis en stor förändring till det bättre för den enskilde löntagaren. Men allmän visstid existerade inte ens före 2007, då Alliansen införde anställningsformen. Den borde ha tagits bort redan under Stefan Löfvens första mandatperiod (2014-2018). Kommunal borde inte ha behövt sälja sig till arbetsgivarna för att göra en försämring från Alliansens dagar mindre dålig.

Något annat som Baudin framhåller som ett stort framsteg berör s.k. ”hyvling”. Hyvling innebär att en arbetsgivare istället för att säga upp personal minskar sysselsättningsgraden. Den förändring som IF Metall och Kommunal fått igenom, jämfört med den ursprungliga uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK, innebär att det nu krävs tre månaders varsel innan sysselsättningsgraden sänks. Möjligheten till hyvling kvarstår alltså.

IF Metalls avtalssekreterare pekar på en rad skäl till varför Metall anslöt sig till avtalet (Dagens Arbete 4/12). Det handlar bland annat om följande:
* Bättre möjligheter till studier och kompetensutveckling,
* Inhyrd arbetskraft ska erbjudas tillsvidareanställning hos det inhyrande företaget efter två år.

Ingen av dessa punkter har dock tillkommit efter den ursprungliga uppgörelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK.

Stark kritik från andra LO-förbund

Det som IF Metall och Kommunal nu har anslutit sig till är något som ett enhälligt LO-representantskap förkastade så sent som den 20 oktober. Att dessa två LO-förbund nu i praktiken anslutit sig till den förkastade uppgörelsen har väckt stark kritik från en rad andra LO-förbund. Många av LO-förbunden tar upp om vilka negativa konsekvenser detta kan få för den framtida sammanhållningen inom LO. Transportarbetarförbundets ordförande, Tommy Wreeth, skrädde inte orden i ett pressmedlande: ”Vi som förbund måste på allvar fundera på LO:s framtida roll som samordnare när IF Metall och Kommunal uppenbart skiter i allt som vi är överens om inom LO familjen dagen efter vi fattar beslut”.

Även Seko:s ordförande Valle Karlsson riktar skarp kritik mot IF Metall och Kommunal och kallar de förändringar som gjorts i överenskommelsen för ”kosmetiska”. Kritiska uttalanden har även kommit från bl a Målarna, Fastighets, Elektrikerförbundet och Byggnads.

Även inom IF Metall och Kommunal har det framförts kritik underifrån mot att de båda förbundens ledningar anslöt sig till det förslag som LO gemensamt hade förkastat. I en debattartikel i tidningen Arbetet (8/12) riktar åtta lokalt aktiva i de två förbunden skarp kritik mot sina förbundsledningar. En del i de åttas kritik handlar om att förbundens anslutning till överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK får konsekvenser för hela arbetsmarknaden.

Nu krävs gräsrotsinitiativ till försvar av anställningstryggheten

IF Metalls och Kommunals anslutning till uppgörelsen innebär att det tagits ett stort steg mot en försämrad anställningstrygghet. Detta är en seger för arbetsgivarna och de borgerliga partierna – med Annie Lööf i spetsen.

Det som nu behövs är att de LO-förbund som på allvar värnar om anställningstryggheten mobiliserar sina medlemmar för att stoppa försämringarna i arbetsrätten. Detsamma gäller för medlemmarna inom IF Metall och Kommunal. Det bästa sättet för dessa medlemmar att rikta kritik mot sina egna förbundsledningar är att ansluta sig till de övriga LO-förbundens motstånd mot försämringarna.

Faktaruta: Försämringarna av anställningstryggheten

* Utökade undantag från turordningsreglerna.
Idag gäller att en arbetsgivare med upp till tio anställda får undanta upp till två anställda från turordningsreglerna. Om principöverenskommelsen blir lag kommer alla arbetsgivare att få undanta upp till tre arbetare och tre tjänstemän per driftsenhet (arbetsplats).

Det utkast till huvudavtal som Svenskt Näringsliv, PTK, IF Metall och Kommunal kommit överens om går ännu längre. Det ger arbetsgivaren rätt att undanta upp till hela 15 procent av de anställda från turordningsreglerna vid uppsägningar p.g.a. arbetsbrist. Dock får undantagen inte omfatta fler än totalt 10 procent av det totala antalet anställda före uppsägningarna på arbetsplatsen. Räkneexempel: En industri med 1 000 anställda, som ska säga upp 500 på grund av arbetsbrist, får undanta hela 75 anställda från turordningsreglerna (15 procent av 500). Skulle industrin säga upp 700 personer får de dock inte undanta fler än 100 (10 procent).

* Enligt principöverenskommelsen får en anställd som blir uppsagd, och vill bestrida giltigheten i uppsägningen, inte behålla sin anställning och lön under den tid som tvisten pågår. Idag gäller att en anställd som sägs upp av ”personliga skäl”, och bestrider detta i domstol, har rätt att behålla lön och anställning under den tid tvisten pågår. Principöverenskommelsen innebär visserligen att den anställde får ett ekonomiskt skydd som kompletterar a-kassan under tvisten. Men den anställde får inte behålla sin anställning och lön. Detta gör att godtyckliga uppsägningar blir både enklare och billigare för arbetsgivare.

* Begreppet ”saklig grund” vid uppsägning urholkas
I utkastet till huvudavtal sänks tröskeln när en arbetsgivare får säga upp någon av personliga skäl. Arbetsrättsjuristerna Kurt Junesjö och Anders Karlsson beskriver förändringen på följande sätt i tidningen Arbetet:
”Till skillnad från i dagska arbetsgivaren vid prövning om ”saklig grund” föreligger kunna:
1. bortse från den anställdes personliga intresse av att behålla anställningen 
2. bortse från prognoser om den anställde i framtiden kan tänkas bättra sitt beteende
3. bortse från om arbetstagaren har lång anställningstid utan misskötsamhet.
4. anse det tillräckligt att arbetstagarens inte presterar normal arbetsprestation.
5. bestämma att anställningen upphör om den sägs upp på grund av sjukdom till skillnad från i dag då den uppsagde kan ogiltigförklara uppsägningen.”

* Lagfästa rättigheter blir en förhandlingsfråga
Alla anställda måste ha rätt till en ”saklig grund” vid uppsägning. Detta är idag en lagfäst rättighet. Men i principöverenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och de fackförbund som godtagit uppgörelsen tillåts att arbetsgivarna och fackföreningarna själva får förhandla om vad som utgör en ”saklig grund” för uppsägning. Detta innebär att en lagfäst rättighet blir en förhandlingsfråga. Eftersom inte alla fackföreningar har samma förutsättningar är risken uppenbar att vad som är praxis när det gäller ”saklig grund” kommer att se väldigt olika ut i olika branscher efter ett antal år. Därmed kommer även anställningstryggheten se väldigt olika ut.


Dela med dig
×
Du kan läsa artiklar till denna månad. Prenumerera för att få obegränsad tillgång till artiklar, poddradio, bloggar och webb-tv. Redan prenumerant? Glöm inte att logga in.