Vaccinskeptiker tar ofta upp de fall av narkolepsi som drabbade ett antal hundra personer i Sverige och Finland efter vaccineringen mot svininfluensan åren 2009–2010. Kopplingen mellan svininfluensan, vaccin och narkolepsi är dock mer komplicerad än vad som kan tyckas vid första anblicken.
Narkolepsi
Narkolepsi är en ovanlig sjukdom som i normala fall drabbar ca 1 av 3 000 människor. Sjukdomen debuterar oftast hos barn eller ungdomar. Den som är sjuk får en påverkan på sömnhormonerna, vilket i sin tur leder till dagtrötthet. Den sjuke kan också drabbas av plötsligt bortfall av muskelkontroll i vaket tillstånd – ofta i samband med känsloyttringar. Personen kan alltså falla ihop handlöst när han/hon skrattar eller gråter. Man får också insomningsproblem.
Läkemedelsverket har gjort en studie som visar att de som vaccinerades mot svininfluensa i Sverige hade en tre gånger högre risk att drabbas av den ovanliga sjukdomen narkolepsi. En studie från finska forskare visade att barn och unga löpte en 5-14 gånger förhöjd risk att utveckla narkolepsi. Totalt har 394 fall av narkolepsi som misstänkt biverkan efter svininfluensavaccinering rapporterats i Sverige.
Skillnader mellan olika vaccintyper
Runt om i världen användes flera olika vacciner mot svininfluensan. I Sverige och Finland användes vaccinet Pandemrix, som producerades av företaget GlaxoSmithKline. Vaccinet hade godkänts efter tester på ca 5 000 frivilliga försökspersoner. Den finska studien, som pekade på en stor ökad risk för unga, visade samtidigt att andra vacciner mot svininfluensan inte innebar någon ökad risk för narkolepsi! Detta är ett uppseendeväckande faktum som inte diskuterats speciellt mycket i den svenska debatten. Än så länge finns ingen allmänt accepterad vetenskaplig förklaring till att Pandemrix orsakade en ökad risk för narkolepsi. Vissa forskare menar att Pandemrix-vaccinet innehöll ett immunstimulerande ämne som skulle ha utlöst narkolepsin. Men detta ämne fanns även i det kanadensiska vaccinet – ett vaccin som inte lett till ökad risk för narkolepsi.
Andra forskare pekar på att Pandemrix innehöll ett annat protein från influensaviruset, än de övriga svininfluensavaccinerna. Detta innebär att kroppens eget immunförsvar ställdes in på att känna igen och attackera detta protein. Problemet är att detta protein liknar proteiner som finns på de celler i hjärnan som producerar sömnhormoner. En del forskare tror alltså att Pandemrix triggade kroppen att attackera, inte bara virusproteiner, utan också kroppens egna celler. Hos patienter med narkolepsi ser man att de celler i hjärnan som ska producera sömnhormoner är borta – eller väldigt få.
Ökad risk för narkolepsi också bland de insjuknade i svininfluensan
Också i Kina såg man en ökning av narkolepsi under månaderna efter svininfluensaepidemin. Detta trots att väldigt få hann vaccinera sig. I Beijing och Shanghai ökade risken för narkolepsi med tre gånger bland de som drabbats av svininfluensan. Även i exempelvis Tyskland, där få vaccinerade sig, har man efter 2009 sett en ökning av narkolepsifallen. Detta talar för att inte bara Pandemrix-vaccinet, utan också svininfluensaviruset i sig, innebär en ökad risk för narkolepsi.
Svininfluensan mindre dödlig än sin föregångare
När svininfluensan uppstod gjorde många jämförelsen med Spanska sjukan – den pandemi som svepte över världen 1918-1920 och som dödade uppåt 100 miljoner människor. Anledningen till jämförelsen var att den virusstam som orsakade svininfluensan var mycket lik den virusstam som sannolikt orsakade Spanska sjukan. Med facit i hand blev svininfluensan dock en förhållandevis mild sjukdom. Trots detta orsakade sjukdomen nästan 300 000 dödsfall globalt.
När bokslutet om vaccin mot svininfluensan skall göras måste alla de redovisade fakta tas med. Det är ställt utom rimligt tvivel att vaccinet Pandemrix orsakade en handikappande men ovanlig sjukdom hos ett antal hundra individer i Sverige och Finland. Detta är en tragedi för de drabbade. Den ökade risken för narkolepsi fanns dock inte globalt där andra vaccinsorter användes. Däremot ökade risken för narkolepsi hos de som inte fick vaccin, men som drabbades av influensan. Dessutom dog uppåt 300 000 människor av svininfluensan. Mot denna bakgrund är det sannolikt att den omfattande vaccineringen mot svininfluensa räddade livet på ett stort antal människor. De som tog andra vacciner än Pandemrix hade sannolikt också en mindre risk att drabbas av narkolepsi.
Erfarenheterna från Pandemrix har lett till en ökad uppmärksamhet vad gäller biverkningar efter vaccin. Det är positivt att riskerna med alla former av läkemedel uppmärksammas – även vacciner. I den svenska debatten har man dock glömt bort det som finns i andra vågskålen – att den globala vaccinationskampanjen räddade livet på tusentals människor – och minskade risken för narkolepsi hos många andra.