Partinytt vecka 13

Dela med dig

1. Arbetarpartiets elvaårsjubileum

Arbetarpartiet bildades i Umeå den 16 mars 2010. Det var då vi tog det formella beslutet att bilda det som lite senare kom att kallas för Arbetarpartiet – ett parti som sedan länge regelbundet ger ut två tidningar: Nya Arbetartidningen och Umebladet.

Som vi skrev i förra veckans Partinytt planerar vi att uppmärksamma vårt elvaårsjubileum.

I samband med detta ska vi göra återblickar på de drivkrafter som gjorde bildandet av vårt parti till ett måste. Vi ska även utvärdera våra erfarenheter av de elva år som har gått sedan partibildningen. I samband med detta tvingas vi kasta några blickar på utvecklingen för det parti i vilket vi omöjligen kunde stanna – och därför bröt med.

Vi ska göra dessa återblickar och utvärderingar både i Nya Arbetartidningen och på Arbetarpartiets medlemsmöten – med början denna vecka.

Skälet till att detta inte skedde redan ifjol, i samband med tioårsjubileet, var coronaviruset. Vi hade påbörjat arbetet med att förflytta partiets tyngdpunkt, från kommunfullmäktige i Umeå till en riksspridd veckotidning, och var djupt engagerade i att försöka övervinna alla de hinder som coronapandemin har ställt i vår väg.

Uppläggning
Det är logiskt att dela upp våra återblickar och utvärderingar i följande faser:
* Viktiga händelser och politiska motsättningar under åren före brytningen med RS,
* Själva brytningen och fasen fram till vår första kongress i november 2011,
* En egen fast ideologisk identitet och erfarenheterna av arbetet på andra orter,
* Beslutet att skapa en riksspridd veckotidning och våra framtidsplaner.

Denna vår historia kommer att speglas på olika sätt.
Vissa perioder och händelser kommer att behandlas mer utförligt. Vissa passar i artikelns form medan andra gör sig bättre på medlemsmöten. Vissa perioder och händelser kommer att tas upp både som artiklar och på möten.

Vi kommer inte att behandla vår historia rent kronologiskt. Men på veckans möten ska vi beskriva delar av den första fasen: 
”Viktiga händelser och politiska motsättningar under åren före brytningen med RS”

Innehållet i veckans möte kommer att handla om hur RS (Rättvisepartiet Socialisterna) i allt högre utsträckning avvek från vår tidigare inriktning. Denna gick ut på att vi skulle vända oss till arbetarna – i detta begrepps vidare bemärkelse. Det handlade om svetsare på SSAB, under- och sjuksköterskor inom sjukvård och äldreomsorg, lärare och förskollärare, o s v. Ett annat begrepp skulle kunna vara knegare (eller löntagare).

RS hade underskattat den tid som det skulle komma att ta att slå rötter bland arbetarna (i vid bemärkelse). Därför började ledningen för RS ta genvägar. Ett sätt var att börja samarbeta med våldsbenägna anarkister i organisationer som AFA (Antifa) och den s.k. ”Revolutionära Fronten” (RF). Den sistnämnda organisationen bestod, på det individuella planet, ofta av våldsbenägna personer som ville slåss (inte olika nazisterna i Nordiska Motståndsrörelsen, NMR). Det gick naturligtvis snabbare att värva medlemmar i sådana våldsamma ungdomsmiljöer. Men till vilket pris? Låt oss nämna ett exempel.

Efter valet 2006 blev Moderaterna det näst största partiet bland Sveriges LO-medlemmar. Detta främst på grund av att Socialdemokratin, genom sina omfattande nedskärningsprogram vänt arbetarna ryggen, och därför förlorade valet 2006.

I ett sådant läge måste ett litet arbetarparti, som RS utgav sig för att vara, tålmodigt förklara varför Moderaterna skulle komma att svika dem. Och tiden var också gynnsam. Effekterna av den djupaste ekonomiska krisen sedan börskraschen 1929 hade börjat märkas i form av en ökad arbetslöshet och systemkritik – hos växande grupper av knegare. Dessutom genomdrev Alliansen (M, C, L och Kd) skattereformer som drabbade de mest lågavlönade. Och skattesänkningarna på cirka 145 miljarder slog hårt – både mot de anställda inom sjukvård, skola och äldreomsorg – och mot brukare och skolelever. Men istället för att tålmodigt förklara att M, och de övriga borgerliga partierna, skulle svika, och upprätthålla vår inriktning mot arbetarna (knegarna), samt mot drabbade skolelever, vände RS-ledning knegarna och politiskt intresserade (normala) ungdomar ryggen. I Göteborg gick urartningen av RS fortast: där planerade RS, tillsammans med slagskämparna i ”Revolutionära Fronten”, att hindra Moderaterna (Sveriges då näst största parti bland LO-arbetarna), från att ta sig in i sina partilokaler!

Hur skulle detta ha uppfattats av arbetarna: först och främst i Göteborg – och sedan i resten av Sverige. RS skulle ha sammankopplats med de våldsbenägna slagskämparna i den s.k. ”Revolutionära Fronten” och gjort hela RS omöjliga. Tidningarna i Umeå, där RS (dagens Arbetarparti) betydde något, skulle ha kastat sig över oss. Detsamma skulle ha hänt exempelvis i Luleå (där RS också hade en viss förankring) samt inom fackföreningarna där RS vid denna tid hade en hel del aktiva medlemmar.

Poängen är denna: sedan 1972/73 hade vår politiska linje varit att tålmodigt vinna en plattform bland arbetarna – inom facket och kommunfullmäktigen – och sedan vinna dessa som medlemmar och prenumeranter. Med siktet på att bygga upp ett nytt arbetarparti – fast på lång sikt. I Umeå hade vi lett strejker på uppåt 30 arbetsplatser i början av år 2000. Detta visade vilket förtroende vi byggt upp. Men allt detta skulle ha raserats ifall RS i Göteborg, med den centrala partiledningens goda vilja, skulle ha gjort denna meningslösa men våldsinriktade gest: stoppa Moderaterna från att ta sig in i sina lokaler. Varför inte försöka hindra alla riksdagspartier från att ta sig in i riksdagen?

Istället för att fortsätta vår tålmodiga inriktning på att vinna stöd bland knegarna hade ledningen inom RS, i maskopi med RS i Göteborg, slagit in på en väg (tillsammans med de våldsbenägna slagskämparna i RF) som kunde ha slutat i en svensk motsvarighet till stormningen av Kapitolium.

Någon kanske tycker att vi överdriver. Men det beror i så fall på att alla inte förstår hur våldsamma medlemmarna i RF var. Och detta smittade av sig i våra egna led. På veckans möten ska vi berätta (och visa) på fler exempel. Men principen är klar: RS höll på att vända arbetarna ryggen till förmån för samarbete med våldsbenägna grupper. Vi stod fast vid orienteringen mot knegarna. Dessa två politiska inriktningar rymdes inte inom samma parti.

2. Vår verksamhetsplan fram till 1 Maj

v.13.
Temat blir det första om Arbetarpartiets historia: ”Därför måste vi bilda eget”.
Året var 2010. Vi är inne i påskveckan. Därför blir det möte på tisdag och onsdag.
*Du som brukar gå på onsdagar: välj onsdag i första hand – annars tisdag,
*Du som brukar gå på torsdagar: välj tisdag i första hand – annars onsdag.

Under kommande veckor kommer vi även att presentera våra insatser i samband med måndagens kommunfullmäktige.

Kom ihåg: nästa vecka kommer vi att genomföra partiets påskinsamling.
Alla avstår ägg och annat gott – skänker maten OCH pengarna till partiet.

Påskhelgen
Vi har producerat mycket material. Först handlar det om NyA nr 158. Det var många som inte hade läst de två artiklarna om Jomshof respektive Malcolm X till förra veckans möte.
De två senaste poddarna, som du kan lyssna på medan du tränar (?), handlar om just inne-hållet i dessa två artiklar. Men nr 158 innehåller väldigt mycket: Trumps framtid och recept.
Påsken är tillfället att läsa tidningen, eller lyssna, ordentligt.

v.14.
Vi slutföra nummer 159 på fredag denna vecka
. Möte onsdag-torsdag, 7-8 april. Många av oss kommer att skriva artiklar. Andra lär sig använda bl a facebook – för att sprida artiklar och för att värva prenumeranter. Givetvis blir det multiple choice-frågor.

Samt den utlovade påskinsamlingen!
Bidrag kan skickas via Swish på 123 504 71 05 eller sättas in på Bankgiro 5238-6786.

v.15.
Andra delen av Arbetarpartiets historia. Möte onsdag-torsdag 14-15 april.
”En egen fast ideologisk identitet och erfarenheterna av arbetet på andra orter”. Tio medlemmar i Arbetarpartiet gjorde en heroisk satsning på Malmö-Lund under en hel vecka sommaren 2015. Vi fick många intresserade. Vi har även gjort ett antal satsningar i Ö-vik och Sundsvall. Detta har bidragit till att vi tagit stora steg framåt.
Samtidigt underströk satsningarna svårigheterna med att resa runt och tala till folk på det sätt som den socialdemokratiske pionjären August Palm gjorde under slutet av 1800-talet.

v.16.
Vi arbetar för att nå folk inför 1 Maj. Mötet är tänkt att användas till att mobilisera medlemmar, prenumeranter och andra sympatisörer – runt om i Sverige. (Även umebor). Vi passar på att lägga ut artiklar, ber om arbetsplatsrapporter och bokar upp personer för att lyssna på partiets webb-sändning via Facebook.
Denna kommer att handla om vilka frågor som gör Arbetarpartiet unikt – och gör det till vår plikt att satsa på riksdagsvalet 2026. Samt på kommunvalet nästa år.

v.17.
Del tre om Arbetarpartiets historiaden kanske viktigaste. Samt 1 Maj på lördag.
Möten onsdag- torsdag 28-29 april. Då kommer vi att göra ett hopp framåt och titta på det hot som coronapandemin innebär för våra planer på att nå prenumerantmålet redan till årsskiftet.
Fråga: Har vi någon plan B i vår kampanj för en rikstäckande veckotidning?

1 Maj på lördag – sök ledigt redan nu!
Vi kommer att ha två inslag. Dels en coronasäkrad samling på Rådhustorget i stil med ifjol – med koner och avspärrning. Vi tar upp om samlingen den 14 september, i samband med riksdagens öppnande, till försvar av sjukvård, äldreomsorg och anställningstrygghet.
Det andra inslaget blir en webbsändning via Facebook. Partiets ordförande presenterar de frågor med vilka vi kommer att utmana a) det politiska etablissemanget, b) Sverigedemokraterna, c) samt Muslimska brödraskapet.

Och varför vi siktar på riksdagen 2026 samt på kommunerna nästa år.


Dela med dig