Agerar Sverige rätt mot coronan? Serien om tidigare pandemier har nu kommit till “Spanska sjukan” 1918 – den verkliga dråparen!

Introduktion
Det har uppstått en diskussion i Sverige i samband med coronaviruset (SARS-CoV-2).
Diskussionen handlar huvudsakligen om två frågor. Den handlar om vilka beslut som fattas av myndigheter och regering i Sverige samt om varför besluten skiljer sig från besluten i så många andra länder.

Den 5 maj påbörjade jag en översiktlig beskrivning av fem tidigare pandemier. Dessa är Ryska snuvan som bröt ut 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957, Hongkonginfluensan 1968 samt Svininfluensan 2009.

Det är viktigt att medborgarna kan jämföra denna coronapandemi med tidigare pandemier. Detta både vad gäller pandemins utbredning och farlighet samt när det gäller samhällets motåtgärder – eller brist på motåtgärder. En av de ambitioner jag har med denna översiktliga beskrivning är att göra det möjligt för läsaren att, i någon mån, jämföra Sveriges tidigare agerande för att bekämpa pandemier med dagens agerande mot corona. Speciellt så med tanke på dagens debatt. Detta är ett skäl till denna bloggserie. Ett annat skäl till bloggserien är det ökande behovet av allmänbildning.

Jag har huvudsakligen baserat mig på en längre artikel från Läkartidningen (nr 8/2007) skriven av Fredrik Elgh, professor och överläkare i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus. Denna artikel är i sin tur baserad på ett mer omfattande arbete, även det utfört av Fredrik Elgh.

Jag har i viss mån även använt mig av uppgifter från kompletterande källor. Dessa kompletterande källor gäller främst för beskrivningen av Svininfluensan, som Elgh inte hann få med i sitt arbete, och i någon mån även för de fyra första pandemierna. Dessa källor kommer från WHO, engelska Wikipedia samt från en journalstudie från Uppsala Universitet rörande Asiaten. Eventuella missuppfattningar och felaktigheter faller helt på mitt ansvar och inte på någon annan.

Metod
De fem tidigare pandemierna är alltså Ryska snuvan 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957, Hongkong-influensan 1968 samt Svininfluensan 2009.
Jag har delat in varje pandemi i tre delar. I den första delen beskriver jag hur smittan startade, dess spridning och omfattning samt storleken på befolkningen i världen vid tidpunkten för pandemin. I den andra delen beskriver jag ungefär samma sak fast för Sverige. Jag beskriver även smittans dödlighet. I den tredje delen har jag försökt beskriva samhällets förberedelser och motåtgärder samt hur samhälls funktionerna kom att påverkas. Det handlar främst om sjukvården men i viss mån även om andra delar av samhället. Även om texten är översiktlig hoppas jag att de fem beskrivningarna, tillsammans, ska ge läsaren nya och värdefulla kunskaper.

Nr två: Spanska sjukan 1918-20 – den verkliga dråparen

*Denna influensapandemi inföll under slutfasen av första världskriget. Viruset spreds snabbt över hela jorden. Ungefär en tredjedel av världens då ca 1,8 miljarder invånare beräknas ha smittats. Spanska sjukan skördade fler dödsoffer än Första världskriget och är en av de allvarligaste pandemier som har drabbat världen sedan Digerdöden på 1300-talet. Mellan 20-50 miljoner människor beräknas ha avlidit. Var utbrottet startade är oklart. Namnet ”spanska sjukan” kommer av att viruset blev mycket omskrivet i Spanien, som stod utanför kriget och därför inte tillämpade presscensur.

*Spanska sjukan slog till mot Sverige 1918.
En av de organisationer som tidigt drabbades i landet var den militära. Detta trots att Sverige hade stått utanför Första världskriget. Det som gjorde Spanska sjukan unik var den stora andelen unga som insjuknade och avled. Hälften av de drabbade var mellan 20-40 år gamla. Influensan var farlig i sig då den angrep den sjukes lungor. Men de flesta som dog hade dessutom drabbats av en bakteriell infektion som en följd av den första virusinfektionen. De bakteriella infektionerna var mycket svåra att behandla då det inte fanns någon antibiotika vid denna tid.

Tillfälligt sjukhus som upprättats under Spanska sjukan, 1900-talets grymmaste pandemi.

* Spanska sjukan utgör troligen en av de största påfrestningar som drabbat det svenska samhället. Viruset spreds väldigt snabbt. Precis som i samband med ryska snuvan drabbades de värnpliktiga och andra militärer. Under 1918 insjuknade hela 45 000 soldater, varav 820 avled.

* Den snabba spridningen av viruset innebar katastrofala effekter för sjukvårdssystemet. I vissa delar av Sverige bröt systemet samman. Det rådde stor brist på både läkare och sjuksköterskor i hela landet. Medicinalstyrelsen tvingades skicka ut helt oerfarna medicine kandidater (läkarstuderande) till avlägsna distrikt. Men de kandidater som skickades ut kunde inte erbjuda någon medicinsk hjälp, utan noterade oftast bara det stora antalet dödsfall. Totalt beräknas 35 000 människor ha dött i Spanska sjukan i Sverige av en befolkning på ca 5,8 miljoner.

Spanska sjukan var en verklig dråpare.

Den första delen i bloggserien om pandemierna handlade om Ryska snuvan 1889.
Denna tvingade Umeå stadsfullmäktige att ställa in p g a sjukfrånvaro.
Du kan läsa mer om Ryska snuvan på min blogg från den 5 maj.

Print Friendly, PDF & Email