Hongkong-influensan – pandemin som hamnade på svensktoppen. Del fyra av bloggserien om pandemierna 1889 – 2009

Det har uppstått en diskussion i Sverige, och om Sverige, i samband med agerandet mot coronaviruset
Denna diskussion handlar huvudsakligen om följande två frågor:
* vilka beslut som fattas av regering, riksdag och myndigheter,
* varför dessa beslut skiljer sig från besluten i så många andra länder.

Detta var ett skäl bakom denna översiktliga beskrivning av fem tidigare pandemier som jag inledde den 5 maj. Ett annat skäl är behovet av att höja allmänbildningen i samhällsdebatten. De fem pandemier som beskrivs översiktligt är Ryska snuvan som bröt ut 1889, Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957, Hongkonginfluensan 1968 samt Svininfluensan 2009.

De fyra första av dessa beskrivningar bygger huvudsakligen på arbeten gjorda av Fredrik Elgh – professor och överläkare i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus.

Jag hoppas att dessa översiktliga beskrivningar ska underlätta för läsarna att jämföra dagens coronapandemi med tidigare pandemier. Detta när det gäller hur snabbt viruset sprids och dess farlighet (virulens). En annan förhoppning jag har är att det, i någon mån, ska bli möjligt för läsaren att jämföra agerandet från svenska politiker och myndigheter, i samband med tidigare pandemier, med med agerandet från dagens politiker och myndigheter mot coronapandemin.

Efter själva texten om Hongkong-influensan följer fler uppgifter om mina källor. 

Hongkong-influensan 1968-70

* Även denna pandemi hade sitt ursprung i Folkrepubliken Kina.
Därifrån spred sig viruset till Hongkong – som då var en brittisk “kronkoloni”. Det första utbrottet i Kina rapporterades i juli 1968. Pandemin spred sig sedan över Asien under augusti och september. I september nådde smittan även USA. Detta skedde bland annat via hemvändande soldater från kriget i Vietnam. Vid ungefär samma tid nådde smittan även Europa. I jämförelse med tidigare pandemier var dödligheten i Hongkong-influensan låg. Det beräknas att ca en miljon människor i världen dog av en total befolkning i världen som då uppgick till ca 3,5 miljarder.

*Hongkong-influensan kom inte endast i en våg – och den andra vågen var kraftigare!
De första fallen i Sverige rapporterades under november och december 1968. Det handlade till en början endast om ett fåtal fall. Den första verkliga vågen av smitta svepte över landet under de första månaderna av 1969. Dessutom återkom Hongkong-influensan till Sverige i en andra, och kraftigare, våg ett år senare. Alltså vid årsskiftet 1969-70.

Liksom i samband med Asiaten drygt tio år tidigare var tillgången till vaccin dålig under den första vågen av Hongkong-influensan. Vid pandemins utbrott fanns inte tillräckligt med vaccin för att ens kunna vaccinera alla i riskgrupperna (exempelvis personer med hjärt- och lungsjukdomar). De politiker och myndigheter som bestämde beslutade att begränsade vaccineringen till utvalda grupper. Främst inom sjukvården. I slutet av januari 1969 löstes problemen, delvis, genom en stor import av vaccin från USA. Men vid denna tidpunkt hade smittan redan nått sin mest intensiva fas. I samband med smittans andra våg, i slutet av 1969, var tillgången till vaccin bättre.

*Även i samband med Hongkong-influensan blev sjukvården utsatt för press.
Besöksförbud infördes på sjukhus och operationer sköts upp. Detta påminner om situationen idag. Det blev svårt att nå fram till larmnumret 90 000 och att få tag i läkare och sjuksköterskor. Men vid sidan av den press som sjukvården utsattes för märktes inga störningar i samhällets olika funktioner.

Efteråt framfördes en viss kritik mot regeringen för att den haft en för dålig beredskap när det gäller tillgången till vaccin. Enligt Socialstyrelsen insjuknade ungefär 300 000 människor i Sverige under den första vågen av Hongkong-influensan. Landet hade då en befolkning som uppgick till nästan 8 miljoner invånare.


Pandemin som fann vägen in i populärkulturen
Jag minns själv den relativt avslappnade attityd som samhället intog mot Hongkong-influensan. Denna attityd visades bland annat av att pandemin letade sig in i populärkulturen. I USA skrev Hal David / Burt Bacharach låten  “I´ll never fall in love again”. Året var 1968. I låten ingick begreppet “pneumonia” (lunginflammation) vilket med största sannolikhet syftar på en av Hongkong-influensans symptom.
I Sverige sjöngs låten in av bland annat Towa Carson. I den svenska versionen hade begreppet “pneumonia” bytts ut mot “Hongkong-snuvan”. Den stora hiten med låten fick Dionne Warwick. Du kan se originaltexten, på engelska, här nere. Och du kan lyssna på låten på youtube. Personligen tycker jag att den är perfekt som bilmusik – låten är avslappnande.

Här är originaltexten till ” I’ll never fall in love again”

What do you get when you fall in love?
A guy with a pin to burst your bubble
That’s what you get for all your trouble
I’ll never fall in love again
I’ll never fall in love again

What do you get when you kiss a guy?
You get enough germs to catch pneumonia
After you do, he’ll never phone ya´
I’ll never fall in love again
Dontcha know that I’ll never fall in love again?

Don’t tell me what it’s all about
‘Cause I’ve been there and I’m glad I’m out
Out of those chains, those chains that bind you
That is why I’m here to remind you

What do you get when you fall in love?
You only get lies and pain and sorrow
So far at least until tomorrow
I’ll never fall in love again
No, no, I’ll never fall in love again

Ahh, out of those chains, those chains that bind you
That is why I’m here to remind you

What do you get when you fall in love?
You only get lies and pain and sorrow
So far at least until tomorrow
I’ll never fall in love again
Dontcha know that I’ll never fall in love again
I’ll never fall in love again

Källa: LyricFind
Låtskrivare: Hal David / Burt Bacharach


Jag har alltså huvudsakligen baserat mig på en längre artikel från Läkartidningen (nr 8/2007) skriven av Fredrik Elgh, professor och överläkare i virologi vid Norrlands Universitetssjukhus. Denna artikel är i sin tur baserad på ett mer omfattande arbete gjort av Fredrik Elgh. Äras den som äras bör.

Jag har i viss mån även använt mig av uppgifter från kompletterande källor. Dessa gäller främst för beskrivningen av Svininfluensan, som Elgh inte hann få med i sina arbeten, och i någon mån även för de fyra första pandemierna. Dessa källor utgörs av WHO, engelska Wikipedia samt av en journalstudie från Uppsala Universitet rörande pandemin Asiaten.

Ansvaret för eventuella missuppfattningar och felaktigheter faller helt på mig och inte på någon annan.

Print Friendly, PDF & Email