Artikelserie om Första Världskriget

I år är det 100 år sedan ett av världshistoriens blodigaste krig – Första Världskriget – bröt ut. Krigsutbrottet präglades av en nationell yra och många unga män köade till värvningskontoren. När soldaterna åkte...

Slagen vid Marne och Verdun – krigets blodigaste händelser

Under 2014–2015 har Nya Arbetartidningen publicerat ett antal artiklar i en serie om första världskriget, som ägde rum för exakt 100 år sedan. Denna artikel handlar om två av de blodigaste händelserna under kriget...

Nationen och rasen före klassen – med hjälp av fysiskt våld

De fascistiska rörelserna i Italien och i Tyskland var absolut inte den traditionella borgerlighetens lydiga redskap. Både i Italien och Tyskland hade de fascistiska massrörelserna egna idéer om hur det framtida samhället skulle se...

Nazistpartiet tar över statsapparaten – massrörelsens epok är slut

Hitlers makt var större än någonsin. Den ursprungliga massrörelsen var försvagad, efter att Hitler tvingats krossa SA. Efter utrensningen och ”hemförlovningen” inom SA var nazisterna ”på gatan” påtagligt färre, rörelsen uppriven och arbetarnas sociala...

Hitlers väg till makten

Som vi tidigare har understrukit: varken Hitler eller NSDAP kunde skapa situationer med de fruktansvärda effekter som börskraschen fick för Tyskland vad gäller bland annat massarbetslösheten. Däremot förmådde Hitler se de politiska möjligheter som...

Karl Gerhard – ett svenskt lejon

Det är 50 år sedan revykungen Karl Gerhard gick bort. Vid sin död 1964 hade han skrivit runt 3 000 kupletter, visor skrivna utifrån särskilda regler som attackerar aktuella problem med sarkasm och lekfullhet....

Socialdemokratisk historia: Den ödesdigra tredje generationen

Introduktion 1. Pionjärer och grundare 2. Folkhem och brutalitet 3. Den gyllene epoken 4. Från förvaltare till fördärvare 5. Dan sista striden? Introduktion Vi ska närma oss socialdemokratins situation från fler än ett håll. Det finns ett resonemang som...

Kärnkraften – het potatis i svensk politik under 40 år

Kärnkraftsfrågan har varit en het potatis för det politiska etablissemanget i Sverige under 40 år. Under hela 1970-talet pågick en het debatt om kärnkraften. I valet 1976 kom kärnkraften att utgöra en av de största...

Schlieffenplanens misslyckande skapade skyttegravskriget

Ett av de viktigaste nyckelbegreppen i historieskrivningen om första världskriget är Schlieffenplanen. Detta var den tyska militärdoktrinen som de hade tänkt använda för att vinna kriget, uppkallad efter den tyske fältmarskalken Alfred von Schlieffen (1833–1913)....

Munckska kåren – efter tysk förebild

Den strejkbrytarorganisation som tydligast påminde om en tysk frikår (Freikorps) leddes av en pensionerad general vid namn Bror Munck. Efter sin pensionering organiserade den förre generalen Munck en organisation som snabbt kom att utvecklas...