Internationellt

Libyen: Folket vill bestämma sin egen framtid

Patrik Brännberg
Publicerad i
#30
Lästid 3 min

Salem El Ghuweil kom till Sverige från Libyen för 6 år sedan. Under revolutionen i Libyen har han tagit initiativ till bildandet av en libysk förening i Umeå samt samlat in pengar till den libyska motståndsrörelsen.

Är kriget i Libyen över nu?
– Ja, det kan man säga. När man fångade Muammar Khadaffis son Saif al-Islam (19 nov) var kriget slutgiltigt över i de flesta libyers ögon. Saif fångades i öknen i södra Libyen av en rebellstyrka från staden Zintan i västra Libyen.

Har den nytillsatta regeringen folkets förtroende?
– Både ja och nej. Å ena sidan stöder en överväldigande majoritet av folket revolutionen och är överlyckliga att ha kunnat besegra Khadaffi. För att vinna stöd har regeringen/NTC (ett parlament bestående av representanter från olika delar av samhället) sänkt importtullar, infört subventioner på basvaror för de fattiga och lovat att alla gifta par utan boende ska få en egen lägenhet. Det gör att många libyer redan upplever att levnadsstandarden har ökat och att deras fokus har flyttats från revolution och politik. Å andra sidan har regeringen och NTC inte full kontroll över samhället. De vill få bort alla vapen och ersätta rebellförbanden med en armé, som de säger ska ”tillhöra det libyska folket”.

Finns några exempel på spänningen mellan rebellförbanden och regeringen?
– När Saif fångats fördes han direkt till rebellernas hemstad Zintan. Regeringen sa då att de ville få honom förflyttad till ett av sina fängelser i Tripoli. Rebellerna i Zintan vägrade med argumentet att de först ville att regeringen skulle upprätta ett riktigt domstolsväsende samt att det skulle tillsättas en riktig, demokratiskt vald, regering. Saif sitter fortfarande kvar i Zintan – vilket visar att rebellerna fortfarande har mycket makt i sina händer.
– Folk i östra Libyen har också demonstrerat för att få regeringen att berätta vem som dödade den kände befälhavaren Abdul Fatah Younes. Man har hotat att blockera vägarna till Egypten tills regeringen avslöjar mördarna.
– I exempelvis Misrata har rebellförbanden kvar sina vapen och fordon i speciella depåer som de bevakar själva – trots att de vet att kriget är slut. En del rebellbefälhavare kräver också att få ta plats inom NTC som representanter för rebellerna.

Hur ser den nya regeringen ut?
– Det är en regering som främst består av olika akademiker. Den nye premiärministern Abdurrahim El-Keib har arbetat vid olika universitet i USA under flera år men har också samarbetat med Gulfstaterna i olika forskningsprojekt. Vissa av ministrarna står nära olika utländska krafter medan andra mer tydligt återspeglar trycket från folket. Av de 25 ministrarna är 3 kvinnor, vilket är mycket med libyska mått mätt.

Har kriget inneburit att det utländska inflytandet i Libyen ökat?
– Den främsta farhågan hos många libyer är att revolutionen ska kidnappas av utländskt inflytande. Detta har redan lett till protester. För några veckor sedan organiserades demonstrationer i Tobruk, Benghazi och Misrata mot att 60 qatariska soldater fanns stationerade vid en militärbas i Tobruk. Redan nästa dag drogs qatarierna tillbaka – mot den libyska regeringens vilja.
– Eftersom folk är mycket misstänksamma mot USA har en del av västmakternas inflytande gått omvägen via Qatar. De har gett bistånd i form av vapen, uniformer och mat, men öronmärkt detta bistånd för Muslimska Brödraskapets rebellförband.
– Libyerna är mer än någonsin inställda på att besluta om sin egen framtid. Vi har besegrat Khadaffi och kommer inte låta Qatar, USA eller Frankrike lura oss.

Lämna en kommentar